I det här blogginlägget får du praktiska tips på hur du skriver en ungdomsbok, vad som kännetecknar genren och vad du bör tänka på när du ger ut boken på egen hand.

Vad är en ungdomsbok (YA)?

Ungdomsböcker riktar sig oftast till läsare mellan 12 och 18 år, men läses även flitigt av vuxna. Vanliga teman i ungdomslitteratur är:

• Identitet och självbild
• Vänskap och kärlek
• Familjerelationer och konflikter
• Att hitta sin plats i världen
• Förlust, sorg, hopp och framtidstro

Som egenutgivare är det viktigt att förstå att ungdomsböcker inte är förenklade vuxenromaner. De har sitt eget tempo, språk och fokus.

1. Känn din målgrupp – på riktigt

Ett av de viktigaste tipsen när du ska skriva en ungdomsbok är att lära känna din målgrupp.

Ställ dig frågor som:

• Hur gamla är dina läsare?
• Vilka frågor brottas de med just nu?
• Hur pratar de med varandra?
• Vad oroar dem – och vad drömmer de om?

Undvik att skriva om ungdomar ur ett vuxet perspektiv. Skriv för dem. Autenticitet slår alltid perfektion.

Tips! Använd termer som ungdomsbok, YA-roman och böcker för unga vuxna konsekvent i din text och metadata.

2. Skapa en trovärdig huvudperson i ungdomsboken

I en bra ungdomsbok är huvudpersonen nästan alltid berättelsens hjärta. Läsaren vill känna igen sig, även om handlingen är dramatisk eller fantastisk.

Tänk på att:

• Ge huvudpersonen tydliga styrkor och svagheter
• Låta hen göra misstag – och lära sig av dem
• Visa känslor hellre än att förklara dem

Ungdomar genomskådar snabbt oärliga karaktärer. En trovärdig huvudperson gör hela skillnaden.

3. Språk: enkelt, men aldrig nedlåtande

Språket i en ungdomsbok ska vara tillgängligt, levande och samtida – men aldrig förenklat på ett sätt som känns nedvärderande.

Bra saker att tänka på:

• Håll meningarna relativt korta
• Undvik onödigt komplicerade ord
• Låt dialogen bära handlingen
• Läs texten högt – låter det naturligt?

Som egenutgivare ansvarar du själv för språklig kvalitet, så investera gärna i lektör eller språkgranskning.

4. Teman som berör – utan att moralisera

Ungdomsböcker får gärna ta upp svåra ämnen som psykisk ohälsa, skilsmässa, identitet eller utanförskap. Men nyckeln är hur du gör det.

Undvik att:

• Predika eller ge färdiga svar
• Skriva ”läxor” till läsaren

Fokusera i stället på:

• Karaktärernas upplevelser
• Konsekvenser av val
• Öppenhet och nyanser

En stark ungdomsroman väcker frågor – den ger inte alltid svar.

5. Tempo och dramaturgi i din ungdomsbok

Unga läsare är krävande och vill ha lite dramaturgi. Om inget händer i början riskerar du att tappa dem snabbt. Så tempo och dramaturgi kan vara avgörande för din ungdomsbok.

Tips för rätt tempo:

• Börja mitt i en förändring eller konflikt
• Undvik långa bakgrundsbeskrivningar
• Avsluta kapitel med driv eller frågor

Som egenutgivare, där konkurrensen är hård, kan en stark inledning vara avgörande för recensioner och mun‑till‑mun‑spridning.

6. Tänk på utgivning och marknadsföring tidigt

Att skriva boken är bara halva jobbet. När du ger ut en ungdomsbok själv bör du också tänka tidigt på:

• Omslag som tilltalar unga läsare
• En tydlig baksidestext med rätt ton
• Närvaro på sociala medier (ex. Instagram, TikTok/BookTok)
• Kontakt med skolor, bibliotek och bokbloggare

Tips! Använd relevanta sökord på din webbplats, i blogginlägg och i bokbeskrivningar.

Sammanfattning av lyckas med din ungdomsbok

Att skriva en ungdomsbok kräver empati, lyhördhet och respekt för läsaren. Som egenutgivare har du friheten att berätta din historia på ditt sätt – men också ansvaret för kvalitet, trovärdighet och synlighet.

Kom ihåg:

• Lär känna din målgrupp
• Satsa på starka karaktärer
• Håll språket levande och ärligt
• Våga ta upp svåra teman
• Tänk strategiskt kring utgivning och SEO

Med rätt balans mellan hjärta och hantverk har din ungdomsroman alla möjligheter att hitta sina läsare.

Författare

Linda Reumann

Hon har jobbat på BoD sedan hösten 2016. Hon är ansvarig för marknadsföringen, sociala medier och arrangerar bland annat olika evenemang hos BoD. På bloggen delar hon tips och råd kring bokutgivning och marknadsföring.

Fler inlägg

Epilog – betydelse och definition

Vad är egentligen en epilog? Begreppet kommer från grekiskan och består av ”epi”, som betyder ”till” eller ”efter”, samt ”logos”, det vill säga ”ord” eller ”tal”. En epilog är alltså en text som följer efter själva innehållet. Den är ett avslutande avsnitt i en bok, som placeras efter huvudberättelsens slut. Den fungerar som ett fristående slut som knyter ihop lösa trådar, ger reflektioner eller visar karaktärernas öden längre fram i tiden. Den utgör inte slutet – utan följer efter det. Det skulle alltså också vara möjligt att läsa boken utan epilog, men epilogen ger läsaren ytterligare information och en utblick in i framtiden.

Skillnaden mellan prolog, epilog och efterord

I en bok utgör epilogen motsvarigheten till prologen. Detta begrepp – prolog, avser en text som inleder berättelsen. Prologen skapar ett sammanhang, drar in läsaren i handlingen redan från början eller ger en förhandsglimt av den historia som väntar under läsningen. Tillsammans med epilogen, som följer i slutet av boken, kan prologen bilda en ram.

Efterordet utgör inte en del av handlingen, utan är istället en oftast personlig text som är skriven ur författarens perspektiv. Ofta innehåller det tankar om skrivprocessen, bokens tillkomst och intention eller de teman som tas upp. Efterordet är ofta en reflektion över det egna verket och tar läsaren med ”till den andra sidan” – det vill säga bort från handlingen och in i bokens tillkomstprocess.

När bör du skriva en epilog?

Om du ska skriva en epilog eller inte bestämmer du som författare helt och hållet själv. Det kan till exempel vara lämpligt att skriva en epilog om din bok hanterar särskilt många och komplexa handlingstrådar eller teman – på så sätt kan epilogen skapa klarhet en sista gång som avslutning. Även om du har valt ett öppet slut för din berättelse kan en epilog ge en inblick i vad som händer med romanens karaktärer efter detta slut. Men det gäller också att ett öppet slut ofta är ett medvetet stilgrepp som inte följs av någon epilog, för att inte avslöja hur det skulle kunna fortsätta.

Med en bra epilog kan du skapa en särskilt känslomässig effekt i slutet av din bok. Epilogen kan förstärka budskapet i din berättelse eller se till att läsarna sitter kvar med en viss känsla som epilogen förmedlar. Om du redan planerar en uppföljare till din bok kan en epilog fungera som en bro till nästa berättelse och väcka nyfikenheten på vad som händer i nästa del av serien. Det finns alltså olika effekter som en epilog kan åstadkomma. Om du skriver en epilog till din bok beror helt på din berättelse. Du kan också helt enkelt testa hur din bok fungerar med och utan epilog och fatta ett beslut utifrån det.

Vilka bokgenrer innehåller ofta en epilog?

Du har redan sett att det finns helt olika situationer där en epilog är lämplig och där det är bättre att avsluta med ett tydligt slut. Det finns ingen regel för i vilken genre du bör skriva en epilog till din bok. Epiloger förekommer dock särskilt ofta i romaner, inom fantasy- och science fiction-genren samt i deckare. Särskilt vid komplexa berättelser kan en epilog skapa ytterligare klarhet eller knyta ihop olika trådar.

I kärleksromaner eller ungdomsböcker som handlar om relationer används en epilog ofta för att ge en inblick i romanfigurernas framtid. På så sätt får läsarna en förhandsglimt av hur det kan gå för de figurer som de säkert har fäst sig vid under läsningen. I thrillers eller deckare används epilogen ofta för att skildra händelsernas följder eller de rättsliga konsekvenserna för förövarna. Det finns alltså i varje genre ett lämpligt sätt att använda en epilog på ett meningsfullt sätt. Om du ska skriva en epilog bör du alltid utgå från innehållet i din bok, inte från genren.

Så här skriver du en bra epilog

Om du bestämmer dig för att skriva en epilog är det viktigt att verkligen tillföra något extra. En epilog bör inte dra ut på texten i onödan. För att lyckas med en bra epilog är följande aspekter till hjälp.:

• Håll stil och ton: Eftersom epilogen är en del av berättelsen bör den också skrivas i samma stil. Om det finns avvikelser här förvirrar det läsarna istället för att skapa ett tydligt avslut.
• Ge en framtidsutsikt: Många läsare får en bra känsla i slutet av boken när de får veta hur det går vidare efter att handlingen avslutats. Använd gärna detta element för en bra epilog.
• Skapa emotionell djup: Beroende på genre kan du använda epilogen ytterligare en gång för att skapa en emotionell koppling till läsarna. Det gör att de känner en stark anknytning till din bok, vilket gör att de säkert kommer att rekommendera den vidare eller vilja läsa uppföljaren.
• Tänk på längden: En epilog bör inte vara för lång. Det är i regel inte ett utförligt kapitel, utan snarare en kort, koncis text som följer efter bokens egentliga slut.
• Väck nyfikenhet: Om du planerar en uppföljare till boken kan du använda epilogen för att väcka nyfikenhet kring hur handlingen kommer att utvecklas.
• Skriv fokuserat: När det gäller epilogen är det särskilt viktigt att den är tydligt och fokuserat formulerad. Den bör sammanfatta dina viktigaste budskap. Fundera därför noga över vad du vill få med i epilogen innan du börjar skriva, och skriv inte bara på utan eftertanke.
• Klara upp öppna frågor: Om det finns några lösa trådar i berättelsen (som inte avsiktligt ska klargöras först i uppföljaren) kan du ta upp dem i epilogen och skapa klarhet. På så sätt avslutar du berättelsen på ett meningsfullt sätt med en epilog.

Exempel

Låt oss anta att det handlar om en roman där huvudpersonen Anna har separerat från sin man. I slutet av berättelsen har hon ingen kontakt med sin ex-man och har klivit på tåget med endast en resväska och där träffar hon sin stora kärlek.

Epilog:

Tåget rullade ut från perrongen utan dramatik. Ingen vinkade farväl, ingen sprang efter. Anna satt vid fönstret med händerna vilande i knät och kände hur något inom henne långsamt lade sig till ro. Hennes liv fick nu plats i en enda resväska – inte för att det var tomt, utan för att hon hade lärt sig skilja det viktiga från det hon burit av rädsla.

Hon tänkte inte längre på honom. Det var inte ett beslut, mer som ett konstaterande. Minnet av deras gemensamma år hade bleknat till något neutralt, som ett fotografi som legat för länge i solen. Hon visste att hon inte längre behövde svar, förklaringar eller upprättelse. Allt det där tillhörde en annan version av henne själv.

När konduktören passerade log Anna reflexmässigt tillbaka. Världen i kupén var stillsam: lågmälda röster, prasslet av tidningar, landskapet som vecklade ut sig i mjuka rörelser utanför fönstret. Det var då hon märkte mannen mittemot henne. Hans blick mötte hennes, inte trevande utan lugn, som om de av en tillfällighet hade stannat upp på samma sida av tiden.

De började prata, först om något obetydligt – förseningar, resmål, kaffe som smakade annorlunda på tåg. Orden föll lätt, som om de redan kände rytmen i varandras meningar. Anna blev förvånad över hur snabbt hon skrattade, hur naturligt det kändes att vara precis där hon var, utan rustning.

När solen sjönk och fönstret speglade deras ansikten bredvid varandra, förstod hon att detta inte var en flykt. Det var en ankomst.

Tåget fortsatte framåt, stad efter stad. Anna lutade sig tillbaka och lät blicken vila. Hon hade inte lämnat allt bakom sig – hon hade valt sig själv. Och med en resväska, ett öppet hjärta och en oväntad hand som vilade bredvid hennes, började resten av livet.

Ska man skriva en epilog eller inte?

Kanske har det här exemplet gett dig en bra vägledning om du själv vill skriva en epilog eller inte. Om berättelsen hade slutat med scenen där Anna kliver på tåget ensam, skulle läsarna inte få veta vad som väntar henne där, om hon lyckas våga ta en ny start på egen hand – eller om relationen till ex-mannen återgår till det normala. På det här sättet får man veta att Annas liv går vidare på ett kanske ganska positivt sätt. Slutet är fortfarande ganska öppet, men det skapar ändå ett nytt hopp.

Det bästa är att du lyssnar på din magkänsla när det gäller hur mycket information du som författare vill ge i slutet, vilka aspekter av berättelsen som ska lämnas öppna och vad som kanske kan klargöras i en uppföljare. Då kommer du säkert snart att ta reda på om en epilog är meningsfull i din bok.

Vi önskar dig lycka till med beslutsfattandet och skrivandet!

Författare

Linda Reumann

Hon har jobbat på BoD sedan hösten 2016. Hon är ansvarig för marknadsföringen, sociala medier och arrangerar bland annat olika evenemang hos BoD. På bloggen delar hon tips och råd kring bokutgivning och marknadsföring.

Fler inlägg

Definiera målgruppen för din bokidé

Först och främst hjälper det dig om du vet exakt för vem du skriver – det är grunden för alla följande metoder som vi strax går igenom steg för steg. För när du känner din målgrupp kan du vid varje ny idé kontrollera hur väl idéerna för din bok och din målgrupp passar ihop. Fråga dig alltså vad som utmärker målgruppen och skriv ner svaren i en lista eller en mindmap. Följande frågor kan hjälpa dig med detta:

• Hur gammal är din målgrupp?
• Var och hur lever den?
• Vilka rädslor och har din målgrupp och vad längtar de efter?
• Vilka värderingar står din målgrupp för?
• Vad vill din målgrupp läsa? Vad inspirerar den, vad intresserar den, vad hjälper den att utvecklas?

Skapa utifrån dina svar en tydlig bild av de människor du vill skriva en bok för – då kan du börja söka efter en konkret idé till din bok och följa den vidare.

Följande tio metoder kan hjälpa dig med detta:

1. Låt människor inspirera dig

Som man så fint säger: ”De bästa historierna skrivs av livet självt.” I bästa fall skriver du en ännu bättre berättelse – men du kan ändå använda det verkliga livet som utgångspunkt. Så observera människorna i din omgivning och i deras vardag. Vad läser de, vad pratar de om, vad kämpar de med, vad driver dem?

Du kan helt enkelt sätta dig på ett café eller på en parkbänk och suga in intrycken; också utbytet med människor i din närhet hjälper dig. I varje vardagligt samtal kan idén till din nästa bok finnas – så håll ögon och öron öppna, och ha alltid en penna eller anteckningsfunktionen på mobilen redo.

2. Testa brainstorming

Du har så många tankar och idéer i huvudet. När du släpper ut dem kan en fantastisk bokidé växa fram. Öppna alltså ett tomt dokument på datorn eller ta klassiskt ett stort papper och en penna. Skriv sedan ner allt som kommer upp i ditt sinne. De första två–tre orden kan kanske ta lite tid, men därefter brukar det ofta flöda av sig självt.

Försök att inte värdera resultaten ännu, utan skriv bara ner dem. När det inte kommer något mer kan du (gärna efter en kort paus) titta på det du skrivit: Vilka teman dyker upp? Vilka mönster kan du upptäcka? Ofta är det enskilda ord som får mening i kombination – eller så blir du själv förvånad över vilket ord som särskilt drar till sig din uppmärksamhet. Låt det sjunka in en stund, och i kombination med andra metoder kan den vilda ordmixen kanske bli ett helt koncept.

3. Använd din erfarenhet

Många böcker är så framgångsrika därför att de verkligen går på djupet och förmedlar äkta känslor och upplevelser – något som fungerar särskilt bra när författaren själv har upplevt det som beskrivs. Även om det förstås inte är ett krav för en bra bokidé att du skriver om dina egna erfarenheter, kan det vara en värdefull inspirationskälla. Fundera över vad som har präglat dig i livet, vad andra ofta frågar dig om, eller vad du skulle kunna prata om i timmar. Kanske blir du överraskad över vilka bra bokidéer som döljer sig där.

4. En blick tillbaka i historien

Det behöver inte nödvändigtvis bli en historisk roman bara för att du tar en titt på historiska händelser – även om det kanske också skulle kunna vara en bra idé för dig. Hur som helst kan det vara värt att titta på historiska dokumentärer, läsa böcker eller besöka utställningar om historiska ämnen. Här får du garanterat veta saker eller höra om människoöden som du inte kände till och som fascinerar dig. Om du är öppen för det kan en lysande idé till din bok vänta på dig här.

5. Kolla in bokmarknaden

Om du själv inte vet vad du ska skriva om, ta då reda på vad andra skriver om. Det handlar inte om att kopiera andra författare – men genom att titta i aktuella förlagsprogram eller på bästsäljarlistor kan du ta reda på vad som är populärt just nu. Vilka teman och genrer går bra? Vilka av dessa böcker passar din målgrupp (se ovan), och vilken aspekt skulle du kunna utveckla vidare för att erbjuda ett mervärde med din nya bok?

6. Utveckla sidoberättelser

Idén till din bok kan faktiskt också finnas i en annan bok. Har du läst en berättelse där en birollsfigur särskilt fascinerade dig? Ofta finns det stor potential här för din egen bok. Även om målet inte är att ta över figuren i detalj kan du låta dig inspireras av den och skapa en helt egen stor berättelse kring den.

Detta fungerar förstås inte bara med biroller i böcker, utan även i filmer eller serier.

7. Låt dig inspireras av bokomslag

Bläddra i bokhandlar eller nätbokhandlar och upptäck vilka omslag som fångar dig. Det finns faktiskt författare som har fått idén till sin nya bok just på det här sättet. Om du låter bli att titta på den egentliga titeln och bara låter figurerna, formerna eller illustrationerna påverka dig, kan idén till en helt annan bok växa fram inom dig. Testa själv och se vad som händer!

8. Följ aktuella trender

Vilka ämnen är just nu aktuella i medierna? Vad upptar samhället, vilka hashtaggar är populära på sociala medier? Om du följer upp dessa frågor får du en känsla för aktuella trender och kan använda dem när du utvecklar din bokidé. Särskilt om du är snabb med att publicera en bok om ett aktuellt ämne (något som är möjligt med egenutgivning) kan du dra nytta av tidsandan och det offentliga intresse som följer med den.

9. Kombinera populära serier

Ytterligare en kreativ teknik för din bokidé: Välj tre serier som just nu är populära på en valfri streamingplattform, skriv ner de viktigaste punkterna i handlingen – och kombinera dem sedan. Det kan hända att resultatet blir en helt absurd blandning av teman (vilket i sig kan sätta fart på fantasin), men i bästa fall blir kombinationen logisk och kan fungera som grunden till din egen bokidé.

10. Låt AI hjälpa dig

Kreativitet och artificiell intelligens – passar det ihop? Absolut! Du kan använda verktyg som ChatGPT för att sätta fart på din egen kreativitet och vidareutveckla enskilda idéer. Ett exempel: Har du skrivit ner några ämnen som intresserar dig under din brainstorming? Plocka ut ett och fråga AI till exempel: ”Hur skulle en young-adult-roman på temat klimataktivism kunna vara uppbyggd?” Inom några sekunder får du en första, utförligt utvecklad idé presenterad.

Kanske finns det något där som hjälper dig vidare. Om inte kan du fråga: ”Vilken alternativ idé för en roman på detta tema finns det?” Ge dig hän, testa olika frågeställningar och ta reda på vilken av dem som kan fungera som utgångspunkt för din nya bok.

Bokidé hittad – vad är nästa steg?

Har du hittat en idé till din bok med hjälp av någon av dessa metoder? Fantastiskt! Då handlar det nu om att utveckla ett bokkoncept baserat på den. Du får låta idén växa till en hel berättelse. Även här finns det olika sätt att gå vidare:

-Utbyt tankar:

Fråga andra författare eller potentiella läsare vad idén väcker hos dem, vilka frågor eller tankar de får. Skriv ner deras feedback och använd den som inspirationskälla. Och var inte rädd för att någon ska stjäla idén. Ingen kan skriva exakt den bok du har i ditt huvud, inte ens om grundidén är densamma.

-Skapa ett Pinterest‑board:

Ett visuellt socialt medium för att utveckla din text? Det låter kanske motsägelsefullt — men det kan fungera. Fördjupa dig i olika begrepp och sökresultat kring din bokidé och samla allt på en anslagstavla. På så sätt kan din idé växa och utvecklas vidare (i bildlig form).

-Skapa en mindmap:

En mindmap är som en karta över information, idéer och tankar. Det finns olika (online)verktyg för detta, men du kan också använda ett stort ark papper. Där sorterar du alla idéer och figurer du har i huvudet, skapar samband och låter berättelsen ta form. På så sätt får du snart en tydlig bild av din bok och kan börja skriva den.

Det som är viktigt med alla dessa metoder och tips är följande: Du kan förstås inte prova alla samtidigt – och det behöver du inte heller. Kanske märkte du redan medan du läste vilka som tilltalar dig personligen och vilka som inte alls känns rätt. Plocka då ut den metod som kan stötta just dig.

Det går också att kombinera olika strategier: Till exempel kan du vidareutveckla en birolls historia och samtidigt väva in dina egna erfarenheter. Det kan också hända att du testar en metod – till exempel att titta på massor av bokomslag – men att ingen egen idé dyker upp som verkligen entusiasmerar dig. Då är det kanske bättre för dig att istället satsa på ett brainstorming‑pass eller låta ett KI‑verktyg hjälpa dig den här gången.

Som du ser finns det många vägar och knep för att få kreativiteten att komma igång och hitta idén till din nya bok. Vi önskar dig massor av inspiration och riktigt mycket glädje på vägen!

Författare

Linda Reumann

Hon har jobbat på BoD sedan hösten 2016. Hon är ansvarig för marknadsföringen, sociala medier och arrangerar bland annat olika evenemang hos BoD. På bloggen delar hon tips och råd kring bokutgivning och marknadsföring.

Fler inlägg

Egenutgivning – vad innebär det egentligen?

Tidigare var det ett stort hinder att hitta ett förlag för sin egen bok, men idag kan du helt enkelt sätta igång och själv se till att ditt verk finns att köpa i bokhandeln. Egenutgivning innebär nämligen att du ger ut din bok själv – eller snarare med hjälp av en tjänsteleverantör som BoD. Du har själv full kontroll över allt och bestämmer precis själv hur din historia ska vara, utan något förlag säger till dig vad du ska ta bort, ändra eller skriva om. Du väljer själv bokens layout, bokutformning och omslag samt tidpunkten när du vill att din bok ska publiceras. Så snart ditt manuskript är klart är det inte långt kvar till publiceringen. (Mer information om de enskilda stegen finns längre fram i denna text.)

Och det bästa av allt: så snart din bok är publicerad kan den köpas som vanligt i bokhandeln. Vi ser nämligen till att ditt verk finns tillgängligt i de flesta bokhandlar och nätbokhandlar. Det är alltså väldigt enkelt att bli författare. Du behöver bara en bra idé och bör helst följa dessa tips – så att du inte bara skriver vilken bok som helst, utan en riktigt bra bok.

Ge ut din bok med egenutgivning – steg för steg

Du har nu fått en första idé gällande egenutgivning, men hur fungerar det egentligen att publicera din bok?

1 Skriv din bok

Först och främst gäller det att skriva ditt manuskript – och att i förväg noga överväga vad din bok ska innehålla. Är det en fackbok som ger konkreta tips? Skriver du en spännande roman, en rörande kärlekshistoria eller en fängslande thriller? När du har bestämt dig för din idé, kan du sätta igång med texten. Vi rekommenderar även att du kollar lite på andra böcker i samma genre för att hitta just din nisch. Hittar du en liknande historia på bokmarknaden? Hur skiljer sig din historia från andra? Hur ser upplägget ut på de andra böckerna när det gäller kapitelindelning och layout. När texten är klar bör du absolut anlita en professionell språkgranskning och korrekturläsning, så att din text inte innehåller några fel. En professionell bok med bra kvalitet har större chans att bli en succé.

2 Skapa din bok

Om du ger ut din bok genom egenutgiving eller självpublicering, som en del kallar det, är ditt arbete inte slut bara för att du har skrivit klart ditt manuskript. Till skillnad från ett traditionellt förlag överlåter du inte ansvaret för bokomslaget, baksidestext och layout till någon annan. Du bestämmer själv om du vill ha en inbunden bok eller mjukband, funderar på bokens titel och vilka bilder eller illustrationer boken ska innehålla. Ta hjälp av proffs, för även här gäller att hög kvalitet ger ökad framgång – om det inte är så att du är lektör och grafisk designer samtidigt. Hos BoD har du möjlighet att få hjälp med detta eller så erbjuder vi gratis Word-formatmallar både för inlagan och för omslaget. För att kunna trycka och publicera en bok behöver man ha 2 tryckfärdiga PDF-filer i rätt format, en för inlagan och en för omslaget.

3 Publicera din bok

När texten, designen och PDF-filerna är klara, är det inte långt kvar tills du kan hålla ett tryckt exemplar av din bok i din hand. Hos BoD väljer du om boken ska finnas tillgänglig i bokhandeln eller om du bara trycker den för privat bruk. Om du väljer att publicera boken, så bestämmer du själv försäljningspriset för din bok och även hur stor din vinst per bok ska vara. När allt detta är klart kan du sätta igång. Du skapar ditt bokprojekt i kundportalen myBoD, väljer paket och skapar samt slutför ditt bokprojekt direkt online.

4 Marknadsför din bok

Din bok har kommit ut – nu ska så många människor som möjligt få veta att den finns att köpa. Det är dags att marknadsföra din bok. Du kan göra reklam via sociala medier, bedriva klassisk pressverksamhet och skriva till tidningar och tidskrifter. Du kan göra en turné hos olika bokhandlar och andra försäljningsställen för att presentera ditt verk där – var kreativ för att placera din bok precis där du vill se den. I Sverige äger även många event rum inom bokbranschen, där du kan delta och sälja dina böcker.

Fördelarna med egenutgivning

Nu har du en översikt över hur egenutgivning fungerar och vilka möjligheter det erbjuder dig. Avslutningsvis går vi igenom fördelarna med att publicera din bok med egenutgivning:

Du bestämmer om och när din bok ska ges ut:

Medan ett förlag har strikta urvalskriterier för vilka ämnen som passar in i förlagets program och ofta fokuserar på redan kända författare, kan du enkelt komma igång med egenutgivning. På så sätt blir du helt säkert och enkelt författare.

Du har maximal frihet:

Med egenutgivning bestämmer du själv titeln på boken, hur den ska se ut, vilket format den ska ha, bokens inbindning, omslagsdesign, etc.

Du bestämmer priset:

Även när det gäller försäljningspriset och ditt honorar ligger beslutet hos dig. Utifrån olika faktorer (inbunden bok – eller mjukpärm, antal färgbilder etc.) kan du beräkna vad som är ett rimligt pris. Det gör du med BoD:s prisberäknare.

Du är flexibel när det gäller tryckningen:

Eftersom din bok trycks ”on demand” (dvs. efter beställning) finns det ingen risk att du sitter kvar med tusentals tryckta böcker som tyvärr inte säljer.

Du är närvarande överallt:

Även om du är oberoende av förlag kan ditt verk finnas tillgängligt i de flesta bokhandlar och nätbokhandlar. Du kan även välja till internationell distribution, om så önskas.

Du kan starta själv:

Om marknadsföringen är rätt blir du snabbt en framgångsrik författare med din bok. Här är du helt fri när det gäller aktiviteter: I vilken podcast vill du vara gäst, på vilken plats vill du hålla en läsning? Du bestämmer själv vilken marknadsföringsväg som passar din bok.

Är du nu övertygad om att egenutgivning är ett bra sätt att förverkliga din författardröm på?

Vill du ha lite mer detaljerad information om hur du går tillväga steg för steg för att skapa din bok, kan du läsa vidare i detta blogginlägg: ”Skapa och gör din egen bok, steg för steg”.

Författare

Linda Reumann

Hon har jobbat på BoD sedan hösten 2016. Hon är ansvarig för marknadsföringen, sociala medier och arrangerar bland annat olika evenemang hos BoD. På bloggen delar hon tips och råd kring bokutgivning och marknadsföring.

Fler inlägg

Har du en bokidé som väntar på att bli verklighet? Drömmer du om att ge ut din egen bok men vet inte var du ska börja? Då är vårt kommande gratis webinar något för dig!

Den 18 november kl. 18.00-20.00 organiserar BoD och Författareskola.se ett webinar ihop på Zoom, där vi kommer att prata om egenutgivning. Det kostar inget att anmäla sig och du har så klart möjlighet att ställa frågor under vår träff.

🗓 Datum: 18 november 2025
🕕 Tid: 18.00–20.00
📍 Klicka för att anmäla dig här: WEBINAR

Vad handlar webinaret om?

Egenutgivning har blivit ett allt mer populärt sätt för författare att ta kontroll över sin bokutgivning. Under detta inspirerande och informativa webinar får du:

• En översikt över processen från manus till färdig bok
• Tips på hur du kan skapa ett professionellt bokomslag och layout
• Genomgång av BoD:s kundportal myBoD för egenutgivning
• Råd kring marknadsföring och försäljning
• Möjlighet att ställa frågor direkt till BoD, författare och Författarskola.se

Webinaret passar både dig som är i startgroparna med ditt manus och dig som redan har kommit en bit på vägen.

Vem håller i webinaret?

Linda från BoD samt Veronica från Författarskola.se håller i detta webinar och du får även träffa några BoD-författare som själva har erfarenhet av egenutgivning. Du får ta del av både praktiska råd och personliga berättelser om processen till en egenutgiven bok.

Författarskola.se är en svensk plattform som drivs av Veronica Grönte, och den fokuserar på att hjälpa skrivande personer att utveckla sina berättelser med hjälp av den unika Pennvässarmetoden. Veronica erbjuder skrivarkurser, coaching och inspiration för dig som vill utveckla ditt berättande – oavsett om du skriver skönlitterärt, självbiografiskt eller för barn. Hennes kurser hålls på plats i till exempel Nässjö och Skåne, ofta i form av helgkurser, kvällskurser eller skrivretreater.

Du som har frågor kring ditt bokprojekt, missa inte denna möjlighet!

Vi hoppas att vi ses den 18.11.2025! 😉

Författare

Linda Reumann

Hon har jobbat på BoD sedan hösten 2016. Hon är ansvarig för marknadsföringen, sociala medier och arrangerar bland annat olika evenemang hos BoD. På bloggen delar hon tips och råd kring bokutgivning och marknadsföring.

Fler inlägg

Det hade ju varit underbart om du som författare kunde berätta för dina läsare din personliga historia, kanske berätta varför du skrev boken, hur du gick tillväga, höra dig sjunga eller få höra dig läsa ett kapitel ur boken.

Med Time to Tell är detta möjligt!

Vi förklarar hur berättarappen Time to Tell kan hjälpa dig som författare att enkelt berätta din story.

På Bokmässan i Göteborg berättade Time to Tell om en tjänst som revolutionerar hur kreatörer kan spela in sina verk. Genom Time to Tell storytelling och BoD kan man skapa en perfekt kombination för att dela sina berättelser i tryckta böcker och samtidigt ge läsarna en möjlighet att lyssna på en presentation av författaren själv, inläst extra material eller röster som berättar. Visioner och kunskap tillgängliggörs med en kraftfull kombination av ljud, bild och text i så kallade ljudalbum, också benämnda som mikropoddar. Du bestämmer själv allt innehåll för dina lyssnare.

Levandegör din bok

När vi kombinerar den tryckta bokens styrkor med ljudinspelningar på Time to Tells plattform, får läsarna en rikare upplevelse. Författaren kan inspirera, dela med sig av sin historia och uppdateringar om aktuella projekt. Detta skapar en närmare kontakt mellan författaren och läsaren. Släktböcker kan på detta sätt även innehålla röster som berättar om hur det var förr. Barnböcker kan innehålla olika språk, sång och musik, bilderböcker och faktaböcker kan hållas levande och uppdaterade lite längre.

Böckerna kan kompletteras med QR-koder från ljudalbum på Time to Tell, och nya dörrar öppnas för hur berättelser kan delas och upplevas. På detta sätt skapas en unik fördel för författare och görs tillgängligt för lyssnare där dynamiska röster kan höras digitalt. Detta är användbart för alla olika slags böcker, från släktböcker och poesiböcker till sagor och bilderböcker.

Det är en möjlighet att ge berättelser fler dimensioner, inte bara visuellt, utan även autentiskt och personligt, genom röster som tillför något unikt. När läsarna får ta del av både text och ljud, kan de få en djupare förståelse och känslomässig koppling till verket.

Att berättelser enkelt kan kompletteras med ljud samt delas genom QR-koder, öppnar upp nya sätt att sprida historier och nå ut till en bredare publik.

Mikropodd från Bokmässan 2024

Här kan ni lyssna på mikropodden från årets stora bokmässa i Göteborg, via mobilappen eller dator och webben. Linda Reumann från BoD har där har ett samtal med Ulrika Nordenstam, grundare av Time to Tell: https://app.timetotell.se/invite/50zozik72ow

Läs mer på https://www.timetotell.se
Att lyssna är gratis. Gå in och bli inspirerad!

Nästa webinar är den 29 oktober kl 19. Anmälan via hemsidan.

Författare

Linda Reumann

Hon har jobbat på BoD sedan hösten 2016. Hon är ansvarig för marknadsföringen, sociala medier och arrangerar bland annat olika evenemang hos BoD. På bloggen delar hon tips och råd kring bokutgivning och marknadsföring.

Fler inlägg

Vad är ett skrivprogram?

Det är precis vad namnet antyder – ett program för att skriva. Programvaran är oftast ett ordbehandlingsprogram som har en textredigerare, moduler för stavnings- och grammatikkorrigering samt möjligheter att formatera den skrivna texten. Microsoft Word är förmodligen det mest kända exemplet på ett sådant skrivprogram.

Behöver jag som författare ett skrivprogram?

Eftersom nästan inga handskrivna manuskript accepteras av förlag, hybridförlag eller utgivningstjänster idag, kan författare inte längre undvika att använda något slags program. Boken måste i slutändan bearbetas digitalt.

Alla skrivprogram är dock inte likadana. Förutom enkla ordbehandlingsprogram finns det också skrivprogram som har ytterligare funktioner och som är särskilt anpassade för författare och deras behov. För både amatörförfattare och professionella författare uppstår i detta sammanhang ofta frågan om i vilken utsträckning ett skrivprogram är användbart eller nödvändigt för författare när de skriver böcker. Dessa program kan vara ett stort stöd för dig i skrivprocessen när det gäller att planera din intrig, strukturera din berättelse, skapa karaktärer eller förse dig med mallar för att formatera den färdiga boken.

Självklart behöver du som författare inte använda dig av skrivprogram. Du kan enkelt skriva din bok med hjälp av enkla ordbehandlingsprogram såsom t.ex. Microsoft Word. Ändå kan skrivprogram för författare ge ett betydande stöd i skrivprocessen med sina olika funktioner, inriktade på en författares behov.

Hur ska jag välja program?

Oavsett om du skriver e-post, kontrakt, inköpslistor eller din egen bok, så har olika typer av texter olika behov av olika funktioner. När du väljer ditt skrivprogram bör du därför ställa dig följande frågor:

Vad vill jag använda skrivprogrammet till?

Om du t.ex. skriver poesi behöver du andra formateringsmöjligheter eller sekundära funktioner än om du skriver en egen biografi, barnbok eller deckare. Det är därför viktigt att vara klar över vad du vill använda programmet till och vilka behov det ska täcka med sina olika funktioner.

Vilka funktioner kan jag förvänta mig?

De flesta skrivprogram för författare erbjuder ett brett utbud av funktioner. Fundera i förväg på vilka funktioner ett skrivprogram måste innehålla för att det ska kunna uppfylla dina behov. Omvänt kan du också komma med uteslutningskriterier, som gör ett visst skrivprogram till ett no-go för dig.
I ett nästa steg kan du också fundera på vilka andra funktioner du tycker skulle vara bra att ha, dvs. vilka funktioner du skulle vara glad över men som programmet inte nödvändigtvis måste erbjuda.

Vad är jag beredd att betala för programmet?

Det finns en hel del gratis skrivprogram, men för de flesta funktionsrika skrivprogram måste du ta fram plånboken. Engångsbetalning, månadsabonnemang, betalda eller kostnadsfria uppdateringar – fundera i förväg på om och hur mycket pengar du är beredd att betala.
Tips! Vissa leverantörer erbjuder gratis testversion. Utnyttja sådana erbjudanden för att testa om du klarar av betalprogrammen innan du lägger ut pengar på dem.

Hur mycket tid vill jag lägga på att sätta mig in i programmet?

Vissa av skrivprogrammen är kända för att det tar ett tag att sätta sig in i dem och utnyttja funktionernas fulla potential. Andra program är direkt inriktade på enkelhet och användarvänlighet. När du väljer skrivprogram bör du därför ha i åtanke att du inte nödvändigtvis kan börja skriva direkt och fundera över hur lång tid du vill lägga på att sätta dig in i programmet.

Har programmet gränssnitt mot andra vanliga ordbehandlingsprogram eller kan du exportera dina textfiler i vanliga textformat (t.ex. Word eller PDF)?

Den sista frågan är särskilt viktig, för om du bara i begränsad utsträckning kan använda eller redigera dina textfiler utanför programmet efter att du har färdigställt manuskriptet, har du inte vunnit mycket.

Skriver ni tillsammans i en grupp?

Är du kanske med i en skrivgrupp och ni vill skriva samtidigt på manuskriptet fast på olika ställen eller kapitel? I så fall behöver ni kanske ett program som ni alla har tillgång till. En skrivgrupp kan hjälpa dig med att komma igång med ditt skrivande och ge dig bra motivation! Det kanske inte är lika lätt att hitta ett skrivprogram som passar.

Skrivprogram för författare

1 | Scrivener

Gratis provversion finns tillgänglig i 30 dagar. Scrivener för macOS eller Windows kostar 69,99 € (engångsbetalning), Scrivener för både macOS och Windows kostar 111,98 € (engångsbetalning).

Till webbsidan

Scrivener har funnits i över 15 år och är ett skrivprogram som har blivit välkänt och populärt tack vare skrivtävlingen NaNoWriMo. Med sina funktioner som är utformade för att tillgodose författarnas behov är programmet ett stort stöd när man skriver böcker. För att kunna utnyttja programmets potential fullt ut bör du dock ha tålamod under startperioden, eftersom programmet är ganska komplext. Det bör dock noteras att stavningskontrollen inte är lika bra som i andra program, eftersom Scrivener har utvecklats för det engelska språket. Det finns på svenska, men bara till Mac.

Funktioner:
Textredigerare (inkl. stavnings- och grammatikkontroll), kapitelhanterare, plotdesigner, visa scener parallellt, karaktärsprofiler, anslagstavla för anteckningar och bilder etc., kortregistersystem för karaktärer, platser och saker, fokusläge, textjämförelse, tidslinje, mål- och motivationsverktyg, statistik, layout och mallar, olika exportformat.

Fördelar:
+ Omfattande och författarspecifikt utbud av funktioner.
+ Gratis demoversion tillgänglig.

Nackdelar:
– Mycket komplext program som kräver omfattande utbildning.
– Den svenska stavningskontrollen i Scrivener är inte lika bra som i andra program.

2| iA Writer

Gratis tvåveckors provperiod finns tillgänglig. iA Writer för Mac eller iPad och iPhone kostar 49,99 USD vardera (engångsbetalning). iA Writer för Windows eller Android kostar 29,99 USD vardera (engångsbetalning). För Android är det möjligt med ett månads- eller årsabonnemang för 0,99 USD/månad eller 9,99 USD/år.

Till webbsidan

Med iA Writer står skrivglädjen i centrum. Skrivprogrammet har alla funktioner du behöver för att skriva din text utan distraktioner. Tyvärr saknas det författarspecifika funktioner som t.ex. plotdesigner eller karaktärsprofiler. För alla aktiviteter som går utöver skrivandet måste man lämna programmet och leta efter ett externt alternativ. Programvaran iA Writer finns tillgänglig för de flesta enheter, men en licens måste köpas för varje enhet och operativsystem.

Funktioner:
Textredigerare (oklart om stavnings- och grammatikkontroll ingår), fokusläge, markera aktuell mening (stycke), strukturanalys, detektor för upprepningar, klichéer och överflödiga ord, olika exportformat, länkning av flera filer.

Fördelar:
+ Enkel och intuitiv design.
+ iA Writer fokuserar på att skriva, det finns inga onödiga extrasaker.

Nackdelar:
– Knappt några författarspecifika skrivfunktioner.
– Större uppdateringar är endast tillgängliga mot en avgift.
– Webbplats och priser endast i US-dollar.

3| Ulysses

Månadsprenumeration för 5,99 USD/månad eller årsprenumeration för 39,99 USD/år. Studenterbjudande finns tillgängligt för 10,99 USD för 6 månader.

Till webbsidan

Ulysses är ett avgiftsbelagt skrivprogram för Apple-produkter. Det är synkroniserat på alla registrerade Apple-enheter och erbjuder alla funktioner du behöver för att skriva dina texter. Skrivprogrammet fokuserar främst på enkelhet och fokuserat skrivande, därför har funktioner som karaktärsprofiler, tidslinjer eller intrigplanering utelämnats. Sammantaget är Ulysses ett funktionellt och enkelt skrivprogram som gör det roligt att skriva, men som inte uttryckligen är utformat för att skriva böcker.

Funktioner:
Textredigerare (inkl. stavnings- och grammatikkontroll), ändringsspårning, kapitelhanterare, anslagstavla för anteckningar, bilder etc., fokusläge, mål- och motivationsverktyg, statistik, olika exportformat, plagiatkontroll, synkronisering med anslutna enheter.

Fördelar:
+ Enkel och modern design.
+ Specialfunktioner som plagiatkontroll och anslutning till olika bloggplattformar.

Nackdelar:
– Relativt få författarspecifika funktioner för priset.
– Endast tillgänglig för Mac, inte för Windows.
– Varken demoversion eller gratis programversion tillgänglig.

4| Talers

Talers free: gratisversion med begränsade funktioner. Talers pro: Prenumeration för 12 €/månad.

Till webbsidan

Talers är ett ganska nytt program på marknaden som använder artificiell intelligens i vissa funktioner i Pro-versionen. Med Talers kan du skriva dina texter och formatera dem på ett standardiserat sätt – till och med i ett team. Skrivprogrammet erbjuder dock för närvarande författarna mycket få funktioner som specifikt underlättar skrivandet av böcker och som finns i de flesta andra författarprogram. Vi vill också påpeka att Talers för närvarande endast finns tillgängligt på engelska eller franska och att det är oklart om språkfunktionerna (stavnings- och grammatikkontroll samt AI-funktioner) även fungerar för svenska.

Funktioner:
Textredigerare (inkl. stavnings- och grammatikkontroll) med möjligheter till textstyling, fokusläge, mål- och motivationsverktyg, statistik, samarbetsläge, AI-funktioner (alternativ formulering, textgenerering, översättning).

Fördelar:
+ Gratis programversion tillgänglig.
+ Kan användas på alla internetanslutna enheter.
+ Det är möjligt att skriva i ett team.

Nackdelar:
– Många användbara funktioner saknas, t.ex. en plotdesigner, översikter över karaktärer, platser etc.
– Ganska dyrt för det begränsade utbudet av funktioner som erbjuds.
– Skrivprogrammet och hemsidan finns bara på engelska och franska.

5| Storyist

Det finns en kostnadsfri provperiod men endast MacOS- och iOS-utgåvor av appen är tillgängliga (iPhone eller iPads). Storyist för macOS kostar 56,32 € eller för iOS (Apple)19 USD (engångsbetalning).

Till webbsidan

Storyist är ett heltäckande ordbehandlingsprogram riktat mot roman- och manusförfattare. Programmet har en inbyggd stilredigerare som ger användare möjlighet att anpassa sina manus efter smak, och en rad vanliga mallar för texter och manuskript. De flexibla konturverktygen ger författare en översiktsvy över berättelsen, och indexkort med berättelsenoter kan visas bredvid manuset under skrivprocessen. Storyist kan importera Final Draft FDX-manus, vilket gör samarbetet med manusförfattare enkelt och erbjuder bokredigeringsfunktioner som kan förvandla manus till utskriftsfärdiga PDF-filer.

Funktioner:
Textredigerare med stöd för formatmallar, kommentarer och bilder, storyboard, olika exportformat, möjlighet att arbeta med både Final Draft FDX och Fountain script format, molnlagringsalternativ, plotdesign, karaktärer och miljöer samt håller allt det du skriver skriver organiserat och tillgängligt.

Fördelar:
+ Mallar för olika skrivprojekt.
+ Tidigare versioner av din text sparas automatiskt.
+ Verktyg för berättelseutveckling.

Nackdelar:
– Du kan inte dela ditt skrivprojekt med andra.
– Programmet är inte kompatibelt med Windows eller Android.

Facit

Nu har vi presenterat några exempel på skrivprogram och beroende på vad man söker, så finns det något för alla. Om du är nyfiken på flera andra kanske Final Draft eller Dropbox Paper kan vara något för dig. Det går ju självklart bra med ordbehandlingsprogram som Microsoft Word och Google Docs, där Dropbox möjliggör samarbete i realtid. Microsoft Word kräver ett abonnemang men den som söker ett gratisalternativ kan istället välja OpenOffice eller LibreOffice. 

I slutändan kan man dock inte säga vilket program som är det ”bästa”. Frågan är snarare vilket program du trivs bäst med eller vilket program du känner dig mest bekväm med. Vi rekommenderar varmt att du testar några av gratisversionerna och hoppas att du snart hittar ”ditt” program.

Författare

Linda Reumann

Hon har jobbat på BoD sedan hösten 2016. Hon är ansvarig för marknadsföringen, sociala medier och arrangerar bland annat olika evenemang hos BoD. På bloggen delar hon tips och råd kring bokutgivning och marknadsföring.

Fler inlägg

Har du bestämt dig för att skriva din egen bok? Grattis, du har tagit det första stora steget! Det som är viktigt under processens gång är att tänka igenom hur du skulle vilja sprida ditt verk i världen. Ska det vara genom egenutgivning eller förlag? Idag finns det många olika möjligheter. Det finns de stora traditionella förlagen, mikroförlag, hybridförlag, möjligheten att starta ett eget förlag och ge ut boken själv som egenutgivare. I den här artikeln berättar vi om för- och nackdelarna med de olika alternativen.

Vad är viktigt för dig?

Vilket sätt du vill ge ut din bok på, beror lite på vad du vill uppnå med din bok och vem du riktar dig till. Vem är din målgrupp, dina läsare? Vi ger dig 5 tips för att hitta din målgrupp här och hur du definierar den kan du läsa mer om i vårt blogginlägg.

Vad som också spelar roll i ditt beslutstagande är vad det är för en slags bok. Om det är en bok som riktar sig till en väldigt liten specifik målgrupp såsom en släktkrönika, biografi eller familjehistoria, är det svårare att få den utgiven genom ett traditionellt förlag. Boken är kanske mest intressant för familjen eller läsare i det område som du bor i. Här kan du förmodligen spara dig mödan att leta efter ett traditionellt förlag för att publicera boken och istället publicera den som egenutgivare.

Vilken väg du väljer beror självklart också på vad du vill. Egenutgivning eller förlag? Känner du att du vill ha kontroll över processen och vara med och ta alla beslut gällande bokprojektet, så är kanske egenutgivning det som passar bäst för dig. Vill du däremot att någon annan tar alla beslut och bestämmer hur din bok ska se ut och skapas, så kanske ett traditionellt förlag passar dig bättre.

Vi berättar skillnaderna mellan egenutgivning och förlag samt de andra varianterna.

Vilka uppgifter åtar sig ett förlag?

Den klassiska bokutgivningen är att man som författare skriver till förlag efter förlag och hoppas på att bli antagen och utgiven. Idag finns det bra alternativ till förlagsutgivning, men många drömmer fortfarande om att ge ut sin första bok på ett förlag – varför? Först och främst innebär ett förlag prestige. Om ett stort förlag har bestämt sig för att ge ut din bok, har du fått bevis på att manuskriptets kvalitet är bra.

Om du bestämmer dig för att gå den här vägen och hittar ett lämpligt bokförlag är din viktigaste uppgift att ta hand om manuskriptet. De ansvariga på förlaget bestämmer tidpunkt och utgivningsdatum. De tar hand om redigering och korrekturläsning, låter designa omslaget och ansvarar för bokens inre layout (design och sättning av inlagan). I de flesta fall beslutar förlaget också om titeln – med starkt fokus på marknadsföring och goda försäljningsmöjligheter. När innehåll och formgivning är klara tar förlaget hand om tryckning och att marknadsföringen påbörjas. Ofta trycks en större upplaga som nu ska säljas. Som författare har du lite eller ingenting att göra med alla dessa organisatoriska frågor. Ett traditionellt förlag tar vanligtvis relativt lång tid på sig vid en bokutgivning, eftersom boken vandrar mellan många olika händer och förlaget arbetar med många olika manuskript samtidigt.

Fördelar och nackdelar med utgivning genom ett traditionellt förlag:

• Du har inte längre kontrollen av ditt bokprojekt.
• Rättigheterna går över till bokförlaget.
• Förlaget bestämmer, titel, design på omslaget och inlagan.
• Den som tar den ekonomiska risken och bekostar alla redaktionella omkostnader, tryck, marknadsföring, distribution och lagerhantering är förlaget.
• Du kan inte bestämma tryckeri eller hur många exemplar som ska tryckas.
• Försäljningspriset och vinsten bestäms av förlaget samt att förlaget behåller såklart sin del av vinsten.
• Förlaget tar hand om att skicka ut pliktexemplar.
• Ett seriöst förlag gör en professionell bearbetning av texten och ev. ber dig att skriva om eller ta bort viss text.
• Bokutgivningen tar relativt lång tid.
• Förlaget tar hand om och planerar marknadsföringen.

Hur fungerar egenutgivning hos BoD?

Om du väljer egenutgivning som ett alternativ till förlagsutgivning är processen helt annorlunda. Din bok ligger helt i dina händer. Du bestämmer själv över tidsplaneringen, texten och boktiteln – även om du naturligtvis kan ta hjälp av proffs. När manuskriptet är klart rekommenderar vi att du anlitar någon som språkgranskar och korrekturläser det, eftersom det kan vara avgörande för bokens framgång. Du tar hand om design av inlagan och omslaget och bokutformningen – med andra ord allt som har med din bok att göra. När filerna är klara laddar du upp dokumenten i BoD:s kundportal och din bok är redo att tryckas.

Du har alltså all kontroll och är projektledare för din egen bok. Du kan självklart få hjälp genom olika författartjänster, men du har alltid sista ordet. Du behöver dock inte bekymra dig om försändelse av pliktexemplar, trycket eller distributionen av din bok. På BoD ser vi till att din bok är klar för tryck och tillgänglig att beställas av bokhandlare, nätbokhandlare och bibliotek. BoD trycker din bok efter beställning och du behöver inte beställa eller betala en viss upplaga på förhand. Det innebär att dina läsare kan köpa din färdiga bok var som helst på nolltid. På tal om att köpa: med egenutgivning ligger prissättningen också helt i dina händer. Med hjälp av prisberäknaren bestämmer du försäljningspris och därmed också hur mycket vinst du vill göra per bok. Alla böcker som ges ut genom BoD får även ett tillhörande ISBN.

Fördelar och nackdelar med egenutgivning hos BoD:

• Du har all kontroll av ditt bokprojekt.
• Erbjuder många olika författartjänster såsom t.ex. korrekturläsning, språkgranskning, design av inlaga och omslag.
• Din bok blir tillgänglig för alla bibliotek, bokhandlare och nätbokhandlare, även internationellt om så önskas.
• BoD skickar pliktexemplar och ett exemplar till BTJ.
• Det är enkelt att skapa ditt eget bokprojekt och även att göra en ny utgåva ifall du vill ändra på något.
• Du måste inte köpa någon minsta upplaga av din bok.
• Transparenta priser.
• Försäljningspris, honorar, bokutformning etc. bestämmer du själv som författare.
• En professionell bokutgivning till lågt pris.
• Flexibel hållbar och högkvalitativ tryckning av böckerna, efter beställning.
• Som egenutgivare ligger marknadsföringen i dina händer.
• BoD läser och korrigerar inte dina texter, ifall du inte anlitar detta som tjänst (vilket vi starkt rekommenderar).
• Bokutgivningen går relativt fort.

Bokutgivning under eget förlagsnamn?

Om du skulle vilja ge ut din bok eller böcker under eget förlagsnamn kan du enkelt göra det genom BoD. Det fungerar på samma sätt som när du ger ut boken som egenutgivare, men det finns en del saker som du bör tänka på. Om du registrerar dig som förlag i BoD:s kundportal bör du först ha ett förlagsnamn och ha ansökt om eget ISBN. Det gör du hos Kungliga biblioteket och är gratis. Det är alltid utgivaren av publikationen som ska ansöka om ISBN. Du kan läsa mer om detta på KB:s webbsida här. Pliktleverans är en annan viktig del, som du som eget förlag måste ta hand om. Även här är det KB som är ansvariga för bestämmelserna gällande pliktexemplar, och mer information finner du på deras webbsida. Efter att du har slutfört ditt bokprojekt i BoD:s kundportal, beställer du enkelt de böcker du vill skicka som pliktexemplar och anger leveransadresserna. Om du vill starta ett eget förlag helt själv, utan BoD, innebär det att du även måste ta hand om distribution, beställningar, tryckprocessen och alla nödvändiga avtal med samarbetspartner själv. 

Fördelar och nackdelar med att ge ut din bok under eget förlagsnamn:

• Bokutgivningen görs genom BoD som samarbetspartner, men utåt visas bara ditt förlagsnamn.
• Som förlag måste du själv ansöka om ISBN hos Kungliga biblioteket.
• Pliktexemplar måste beställas och skickas av dig som förlag.
• Du har all kontroll av ditt/dina bokprojekt.
• Olika författartjänster såsom t.ex. korrekturläsning, språkgranskning, design av inlaga och omslag, ligger i ditt ansvar.
• Din bok blir tillgänglig för alla bibliotek, bokhandlare och nätbokhandlare, även internationellt om så önskas.
• Det är enkelt att skapa ditt eget bokprojekt och även att göra en ny utgåva ifall du vill ändra på något.
• Du måste inte köpa någon minsta upplaga av din bok.
• Transparenta priser.
• Försäljningspris, honorar, bokutformning etc. bestämmer du som förlag själv.
• En professionell bokutgivning till lågt pris.
• Flexibel hållbar och högkvalitativ tryckning av böckerna, efter beställning.
• Som förlag tar du hand om marknadsföringen själv.
• BoD läser och korrigerar inte dina texter, ifall du inte anlitar detta som tjänst (vilket vi starkt rekommenderar).

Vilken roll spelar då ett hybridförlag?

Det är förlag som erbjuder utgivning mot medfinansiering. Ett seriöst hybridförlag gör samma bedömning som ett traditionellt förlag och tittar på både den litterära kvaliteten och den kommersiella potentialen av boken. Man bör dock vara medveten om att man måste vara med och betala en hel del, så man bör vara noga med vilket hybridförlag som man väljer. Det ska ju vara lönsamt i slutändan och det blir det nog bara om man säljer minst 1000 exemplar eller mer av boken.

Fördelar och nackdelar med att ge ut genom hybridförlag:

• Hybridförlag följer en liknande modell som ett traditionellt förlag, när det gäller bedömning av insänt material och sedan redaktionell bearbetning av manus, formgivning, korrekturläsning och tryck.
• Författaren tar den ekonomiska risken.
• Du som författare medverkar när det gäller alla kostnader för utgivningen.
• Beroende på avtal mellan författare och hybridförlag så kan kostnaderna och vinsten delas lika mellan de båda parter.
• Vinsten brukar ofta vara lite högre än hos ett traditionellt förlag.
• Man bör få större hjälp med marknadsföringen.

Tips!

Nu när vi har berättat om skillnaderna mellan egenutgivning, förlag, eget förlag eller hybridförlag, så finns det ändå en hel del ”gråzoner” på bokmarknaden. Det dyker upp förlag som kallar sig för traditionella förlag, men egentligen agerar som hybridförlag och kräver att författaren medfinansierar utgivningen. Och det dyker upp en rad egenutgivartjänster som kallar sig för hybridförlag men egentligen aldrig refuserar ett enda manus.

Efter att du har läst om de olika möjligheterna, vad väljer du? Egenutgivning eller förlag?

Oavsett om du bestämmer dig för egenutgivning eller förlag eller en annan variant, så tänk alltid på att granska alla avtal innan du skriver på. Hur är det med vinsten/royalty/honorar? Vem har rättigheterna till verket (även gällande e-bok och ljudbok) ? Hur ser det ut med uppsägningen? Hur länge gäller avtalet? Vad kostar utgivningen? Måste du beställa en viss upplaga? Vad är priset då per tryckt bok?

Viktigt att tänka på är också att bara för att du har gett ut boken så innebär det inte att du är klar och kan luta dig bakåt i fåtöljen. Det är nämligen nu som marknadsföringen börjar. Det är en viktig del för att skapa uppmärksamhet kring ditt verk, hitta läsare och öka försäljningssiffrorna.

Vi önskar dig lycka till med ditt bokprojekt!

Författare

Linda Reumann

Hon har jobbat på BoD sedan hösten 2016. Hon är ansvarig för marknadsföringen, sociala medier och arrangerar bland annat olika evenemang hos BoD. På bloggen delar hon tips och råd kring bokutgivning och marknadsföring.

Fler inlägg

Drömmen om att skriva en egen fackbok är en fantastisk ambition! Hur skriver man så att en fackbok, faktabok, facklitteratur eller sakprosa blir läsvärd och engagerande? Hur skriver man faktatexter som förmedlar kunskap och erfarenheter? För att förverkliga den drömmen kan det vara bra att börja med att identifiera vilket ämne du brinner för och har kunskap om.

Sedan kan du skapa en grov plan för boken, inklusive dess struktur, målgrupp och syfte. Sätter du upp delmål och deadlines kan dessa vara till hjälp för att hålla dig motiverad och fokuserad under skrivprocessen. Kom ihåg att det är en resa som kräver tålamod, disciplin och passion. Med envishet och dedikation kan du definitivt förverkliga din dröm!

Klarhet med målet av din fackbok

Bakom idén att vilja skriva en bok finns oftast en konkret önskan eller ett mål. Vad vill jag uppnå som författare med boken? Det är viktigt att du är tydlig med vilket mål du har med ditt skrivande. Detta mål sätter kursen för många aspekter av din bok och din egen strategi. Vill du skriva en specialiserad bok för en relativt liten och specifik läsekrets, t.ex. en bok om ekologisk biodling? Då bör du skriva samt strukturera din bok på ett annat sätt, än en allmän guide för en bred läsekrets.

Realistiska mål för din fackbok kan bland annat vara:
-Skapa uppmärksamhet kring ett viss ämne.
-Positionera dig som expert inom ett visst område.
-Dela med dig av din kunskap, eftersom den är relevant för många läsare.
-Informera om forskning, analyser, undersökning eller ge tips och råd.
-Inspirera läsarna att agera på ett visst sätt eller att förändra sitt beteende.
-Bidra till samhälls- eller vetenskapliga debatter genom att presentera nya idéer eller perspektiv på ett ämne.
-Bygga sitt personliga varumärke och så locka nya följare och kunder till sina produkter eller tjänster.

Vem är målgruppen?

Målgruppen för en fackbok kan variera beroende på ämnet, tonen och syftet med boken. Generellt sett är målgruppen för en fackbok de personer som har ett intresse av eller behov av att lära sig mer om det specifika ämnet som boken behandlar. Det är viktigt att tänka på vem du vänder dig till och vilka dina potentiella läsare är. Vem bör ta del av din erfarenhet eller kunskap? Är det t.ex. studenter, professorer, entreprenörer, affärsutvecklare, experter, lärare, reseguider eller någon annan målgrupp? Vad vill du att den läsaren framför allt ska ha fått med sig när hen läst färdigt? Det är viktigt för dig som författare att tydligt identifiera vilken målgrupp du vill nå med din fackbok för att kunna skräddarsy innehållet, tonen, och marknadsföringsstrategierna. Så kan du anpassa målgruppens behov och preferenser på bästa sätt.

Inom vilka ämnen kan man skriva en fackbok?

Möjligheterna för ämnen att skriva en fackbok om är nästan oändliga och begränsas bara av ens intressen, kunskaper och erfarenheter. Det viktigaste är att välja ett ämne som du brinner för och där du har något unikt att bidra med. Även titeln på din fackbok bör vara passande för ditt verk. Läsaren bör förstå vad boken handlar om redan vid första ögonkastet. Här är bara några exempel, och det finns naturligtvis många fler specialiserade ämnen inom varje kategori och även ämnen som inte passar in i dessa kategorier.:

De fyra faserna i skrivandet av din fackbok

Säg adjö till tanken på att försöka skriva en perfekt text direkt. Det fungerar inte ens för erfarna författare. Tänk istället på skrivandet som en process som är indelad i fyra olika faser.

Fas 1 handlar om att på ett kreativt sätt samla idéer och information. Du bör bekanta dig med ämnet och samla in allt du kan komma över. Man känner sig för och väljer ut det som kan vara intressant för boken. Sök efter böcker i ämnet i din närmaste bokhandel, på biblioteket eller via nätet. Det är viktigt att ha ett brett perspektiv: Vad finns redan om ämnet, vad är den aktuella statusen? Vill du distansera dig från det eller anpassa dig till det? Vad skriver dina kollegor och media? Vilket eget material finns redan tillgängligt? Försäkra dig om att skriva boken med en vinkel, en inriktning eller ett tilltal som ingen annan haft förut.

Fas 2 handlar om strukturen, dispositionen, det centrala temat. Hur kan de samlade ämnena länkas samman? Vilka ämnen står i centrum och hur hänger de ihop? Den röda tråden eller dispositionen är som en resväg som du tar med dina läsare på.

I regel börjar du skriva först när konceptet är klart och du vet hur du ska vägleda dina läsare genom ämnet. I fas 3 börjar det egentliga skrivandet. Här bör du följa mottot att låta det flöda och låta orden materialiseras på papper. Skrivande är en subjektiv process, det har något att göra med dig, med din syn på världen. Ju närmare du tittar på världen, desto mer ser du. Det är så man känner igen kvaliteten på texter.

Först i fas 4 av skrivprocessen handlar det om att ta en kritisk titt på texten. Här handlar det om att bygga upp en distans, att ta ett steg tillbaka, att kontrollera textens begriplighet och genomslagskraft. Och det handlar om att släppa taget. Allt som kommer ut ur den kreativa processen är inte bra och ändamålsenligt. De formuleringar som man tyckte var särskilt bra när man skrev visar sig ofta vara billiga skämt eller vildvuxna idéer som leder bort från det man egentligen ville säga.
Ibland har författare svårt att släppa taget om sina egna ord och raderar dem. Men det är en del av processen. Bra skribenter går igenom sina texter om och om igen, ändrar och stryker, betonar och slätar ut. Tills det blir rätt.

Författarpresentation

En professionell författarpresentation bör inte underskattas eftersom den är en del av din bokpresentation. Speciellt för en fackbok är det viktigt att dina läsare ser dig som expert inom det ämne du skriver. Det är viktigt att tänka på vilken image du vill ge av dig själv som författare. Du kan läsa mer om detta här. Även ett författarfoto på dig själv som du kan använda som pressmaterial, intervjuer eller på baksidan av din bok ger ett professionellt intryck och ökar trovärdigheten hos dina läsare. I detta blogginlägg kan du läsa om vad som utgör en bra bild.

Vi på BoD önskar dig lycka till med din fackbok!

Författare

Linda Reumann

Hon har jobbat på BoD sedan hösten 2016. Hon är ansvarig för marknadsföringen, sociala medier och arrangerar bland annat olika evenemang hos BoD. På bloggen delar hon tips och råd kring bokutgivning och marknadsföring.

Fler inlägg

En biografi är berättelsen om en persons verkliga liv från födseln genom alla framgångar, problem och viktiga etapper fram till nutid.

Om denna berättelse är skriven av författaren själv kallas den för en självbiografi. Så om du skriver en hel bok om ditt liv där ingenting är påhittat, skriver du din egen självbiografi.

Andra alternativ: Hur man skriver en självbiografi med fiktiva delar?

Tänk på att i det ögonblicket som du blir inspirerad och tänker: ”Jag vill skriva en bok om mitt liv”, har du bestämt dig för att skriva din egen biografi och inte en fiktiv roman. Vilken genre du än väljer att skriva din bok i, är det möjligt att förverkliga din bokidé med BoD.

Om du däremot vill skriva en bok där vissa delar är påhittade eller ändrade för att ta berättelsen i en annan riktning, skriver du i en annan genre som kallas biografisk roman eller romaniserad biografi.

Det betyder inte att du hämtar inspiration från ditt liv för att skriva en fiktiv berättelse, utan att din berättelse är verklig men innehåller delar, information eller detaljer som kan vara fiktiva.

Därför är det bra att fundera på vilken typ av bok du vill skriva. En bok där allt som berättas har hänt i ditt liv, eller en bok där det finns delar som är fiktion, men som bygger på en verklig historia. Det vill säga baserat på erfarenheter och händelser som har inträffat, men som kan ändras efter berättelsens behov. I det här fallet är det en biografisk roman.

Nedan hittar du exempel på böcker som tillhör dessa två genrer. Å ena sidan självbiografiska böcker, där författarens livshistoria skildras och å andra sidan romanbiografier, där det finns detaljer och händelser som kan vara fiktiva.

Exempel på självbiografier:

• Mitt livs historia av Helen Keller
• Världen av igår av Stefan Zweig
• The Best Times av John Dos Passos

Exempel på biografiska romaner:

• The death of Virgil av Hermann Broch
• Tisdagarna med Morrie av Mitch Albom
• Bränn alla mina brev av Alex Schulman

Skriva en bok om sitt liv

Oavsett om du bestämmer dig för att skriva en självbiografi eller en biografisk roman, bör bokens struktur utvecklas på samma sätt som för romaner. Men låt oss föreställa oss att du har bestämt dig för att skriva en självbiografi. Att börja skriva en bok om sitt liv kan kännas stort – men det går att göra det både enkelt och lustfyllt.

När man skriver en bok om sitt liv så bör man fråga sig själv vad syftet är med boken. Varför skriver jag boken? För vem skriver jag boken? Tänk även på att det handlar inte om att skriva om allt i sitt liv, utan om det viktiga som man vill förmedla. Man bör självklart också skriva om sitt liv så ärligt och verklighetsnära som möjligt, och inte försköna eller försmutsa situationer, minnen eller personer.

För att din självbiografi ska bli intressant, måste du utveckla några element som gör att boken fungerar och fängslar läsaren. Klicka här för att få mer tips i vårt blogginlägg från från Veronica Grönte från Författarskola.se.

Vilket tempus använder jag när jag skriver en bok om mitt liv?

Som självbiografi är boken vanligtvis skriven i första person. Med andra ord är berättaren författaren själv, som berättar vad han har upplevt och lärt sig under åren ur sitt eget perspektiv.

Detta är utan tvekan den mest rekommenderade och mest meningsfulla berättaren, eftersom läsaren får en känsla av att han eller hon upplever allt på nära håll. På så sätt kan läsaren knyta an till det som författaren (och huvudpersonen) har upplevt och lärt sig.

När det gäller tempus är det tydligt: förfluten tid. Allt som berättas har redan hänt, har redan upplevts. Det handlar om att berätta om det förflutna, men skriven idag, så den mest rekommenderade verbformen är att berätta i dåtid när du skriver din självbiografi.

Men om du i slutet av boken når fram till nutid, kan du använda presens. Läsaren kommer då att förstå att du talar i nutid och inte i dåtid.

Så hur börjar jag skriva min självbiografi?

När du har bestämt dig för en berättare måste du fortsätta med struktureringen för att göra boken intressant och få kontakt med läsarna. För att göra detta är det lämpligt att skapa en tidslinje över händelser eller upplevelser som du vill skildra i din bok.

Andra personer kommer att dyka upp i dessa upplevelser. Vi rekommenderar därför att du kontaktar dem för att få andra synpunkter eller för att förstärka minnena, och att be om deras tillstånd ifall de medverkar i din bok. Detta innebär att om de personer som förekommer är igenkännbara, antingen på grund av beskrivningen eller för att namnen inte har ändrats, bör du först få deras tillstånd. De måste ge dig tillåtelse för att du ska kunna nämna dem i boken, särskilt om du vill visa relevant information om dem.

Chansen är stor att de vill läsa din berättelse, och det kommer att bli spännande för dem att dyka upp i din bok. Men det är alltid bra att göra research i förväg.

1. Delar som bör ingå i berättelsen i din självbiografi

Precis som alla romaner måste en självbiografi ha en inledning, en mitt som driver handlingen framåt och ett slut. Det är så alla berättelser fungerar och det måste även din göra. Fast den är 100% verklig, måste den följa denna struktur, så att läsaren förstår vad de håller på att läsa.

Det är också viktigt att utveckla en huvudkonflikt. När du funderar på varför det är viktigt att skriva en bok om ditt liv, bör du ta hänsyn till ett inledande problem.

Din bok bör kretsa kring utvecklingen av detta problem eller denna konflikt för att sedan komma fram till ett slut. I slutet berättar du om hur det löste sig eller varför det inte lyckades. Detta kommer att ge hela historien ett syfte, en mening.

2. Det avgörande momentet

Det där slutet är mycket viktig för läsaren, eftersom det har följt dig genom hela boken där du punkt för punkt har beskrivit allt om dina livserfarenheter, dina framgångar, dina problem, dina relationer med andra.

Detta slut är det avgörande ögonblicket i din självbiografi. Om det stämmer överens med nuet, med det ögonblick du befinner dig i nu, kan du använda en reflektion som en resurs eller tillåta en viss spänning om vad som kommer härnäst eller vad du vill uppleva härnäst.

Sammanfattning av de steg som du bör följa:

När du börjar att skriva boken om ditt liv eller din självbiografi, kan du följa dessa 5 punkter.:

Skriv ner alla viktiga erfarenheter, händelser och känslor som har format din livshistoria vid en viss tidpunkt.

Välj berättare (helst i första person och i förfluten tid).

Planera en bra struktur för boken med inledning, en mitt som driver handlingen framåt och ett slut.

Skapa en huvudkonflikt eller ett huvudproblem och låt resten kretsa kring detta för att behålla läsarens uppmärksamhet.

Skapa ett bra slut som visar om konflikten eller problemet har lösts eller inte.

Svårigheten med att skriva en bok om sitt eget liv är att bara ta ut de viktiga delarna. Det gäller inte att berätta allt i minsta detalj.

Du kan göra misstaget att försöka förklara varje steg i ditt liv. Men bara de delar som är vettiga för den naturliga utvecklingen av berättelsen, bör skrivas om i boken. Läsaren får inte tappa intresset och tröttas ut.

I verkliga livet händer saker långsammare, och för att allt ska hända snabbt måste du komma till sak. Detta gäller även när du skriver dialoger. Konversationer bör inte skrivas så som de sades, utan bör sammanfattas. De viktigaste meningarna bör markeras för att uppnå det önskade målet för att göra berättelsen mer flytande och underhållande.

Baserat på din första lista över erfarenheter och händelser kan du alltså bestämma vilka du kan sammanfatta eller utelämna från din berättelse. Tänk på att du vill skapa en mycket mer intressant bok att läsa.

Den slutliga längden på skrivandet av boken om mitt liv

Om du berättar allt kan det bli en väldigt lång bok. Det är inte så mycket längden som är viktig, utan att allt har ett syfte. Med andra ord, boken bör innehålla de riktigt intressanta delarna av ditt liv.

Även om vi gillar att skriva om allt som har hänt oss i våra liv, är det ditt jobb att ta reda på vad läsaren vill läsa. Du måste se till att allt flyter på och att de vill läsa klart boken.

Det är också viktigt att du tycker om att skriva din livshistoria. Oroa dig inte för vad andra tycker eller om du visar för mycket av din verklighet.

Fokusera på processen i stunden när du skriver. Låt orden flöda fritt och fånga det du verkligen vill berätta. Du kommer att ha tid att korrigera och radera senare. Det viktigaste är att återspegla allt du någonsin har levt, upplevt och känt så exakt och sanningsenligt som möjligt. Dina läsare måste kunna uppleva det tillsammans med dig.
Det är nu det gäller! Väck din inspiration och tänk bara: ”Jag vill skriva boken om mitt liv”, och börja arbeta.

Andra självbiografiska verk som kan inspirera dig:

• En fest för livet av Ernest Hemmingway
• The first man av Albert Camus
• Anne Franks dagbok av Anne Frank
• Persepolis av Marjane Satrapi
• Orden av Jean-Paul Sartre
• En familjeflickas memoarer av Simone de Beauvoir

Författare

Silvia Lambda

Silvia Lambda är specialiserad på digital marknadsföring och litterär design, två passioner som härrör från hennes kreativitet och hennes önskan att inspirera andra författare på deras litterära resa. Genom att skriva och skapa innehåll på sociala nätverk (@valienteinspo) ger hon råd till författare som vill nå fler läsare med sina böcker.