Övertyga läsaren med en väldesignad text och inlaga

Som författare har du säkert en aning om hur du vill att din färdiga bok ska se ut – om du beslutar dig för att överlämna sättningen till en grafisk formgivare kan du förmedla dina önskemål och förväntningar till personen tydligt på basen av informationen som du får här.

BoD pratade med grafikern Paula Savolainen om professionell sättning, vad det betyder och vilka alternativ det finns för utförandet. Vi visar här även några exempel på goda sättningar i böcker som publicerats av BoD – dessa kan ge dig idéer och inspiration för din bokutgivning.

Vad innebär en professionell sättning?

”En professionell sättning skapar ett enhetligt och högkvalitativt utseende för boken. Den ger läsaren en läsbar text samt en bra läsupplevelse. Inlagans enhetliga utseende och den högkvalitativa sättningen baseras på ett bekvämt och lättläst typsnitt, passande fontstorlek och korrekta radavstånd.”

Hur planeras sättningen?

”Utgångspunkten för designen av inlagan är texten, bokens titel och målgrupp, d.v.s. vem boken är avsedd för.”

Det finns inga fasta regler som varje författare bör följa vid sättningen. Det finns många alternativ att välja mellan och egna idéer och egen kreativitet är tillåtna, för vissa verk t.o.m. en fördel. De flesta sättningstyper har dock typiska funktioner och element som underlättar läsupplevelsen och som bör beaktas inför sättningen.

Du kan börja planera sättningen genom att fundera på vad omslaget till boken förmedlar till läsaren och på basen av detta kan du fundera på hur innehållet ska se ut. Till exempel förväntar sig en läsare som läser en roman en viss textstorlek och -stil, inga stora bokstäver och bilder – medan en läsare som blir intresserad av en fackbok sannolikt kommer att övertygas av sakinformationen i boken samt ett professionellt utseende. Sättningsstilen påverkas alltså starkt av genren och målgruppen, d.v.s. vem innehållet i boken riktar sig till.

Ett praktiskt tips är att vid sättningsplaneringen granska andra böcker ur samma genre. Besök en bokhandel för detta eller titta igenom din egen bokhylla. Granska, undersök och jämför med andra böcker och fundera på vilka element du kan använda vid sättningen av din bok. Fundera även på vilken bok du tycker är tydlig och lätt att läsa och använd sedan samma stil för din egen bok.

Sättningstyp och typsnitt

”Bokens genre avgör sättningsstil och det slutgiltiga utseendet.”

När sättningen planeras behövs inspiration och idéer baserade på manuskriptet – i samband med detta kan det vara bra att jämföra med andra böcker inom samma ämne eller genre. När beslut om sättningstyp ska fattas finns det vanligtvis många alternativ – den blivande bokens genre är dock avgörande.

Brödtext

De vanligaste typsnitten som används för skönlitteratur är antikvatypsnitt med seriffer – detta på grund av deras läsvänlighet. Klackarna (de tvärstreck som avslutar den bokstavsstapel som utgör en bokstav eller ett tecken) verkar leda ögat från bokstav till bokstav och ord till ord.

Skönlitterära böcker läser man oftast under längre stund och därför bör både typsnitt och layout vara så tydliga och lättlästa som möjligt. I romaner används ofta antikvattypsnitt såsom Minion, Garamond eller Athelas. Storleken på typsnittet är liten (10–11 punkter) och ett för smalt radavstånd bör undvikas. I poesiböcker delas sidorna upp enligt dikternas positionering. Det rekommenderas att välja ett och samma typsnitt för hela sättningen, men beroende på poesistil kan sättningen också vara konstnärlig eller lekfull.

”Även marginaler och annat tomt utrymme kring texten signalerar bokens stil. I poesiböcker ger exempelvis tomt utrymme rum för läsarens egen interpretation medan tomma utrymmen i fackböcker har en annan betydelse.”

Innermarginalen i tjockare böcker kan vara något bredare så att inte en del av texten försvinner ner i ryggens insida. Den yttre marginalen bör vara lämpligt bred, särskilt i romaner, så att läsaren kan hålla i boken ”normalt” utan att täcka texten med fingrarna. För smal marginal ger texten ett rörigt intryck och gör att det ser trångt ut på sidan. När du bestämmer marginalbredden kan du jämföra med andra böcker som du själv tycker är behagliga att läsa.

Rubriker och kapitelindelningar

”Rubrikstrukturen delar in textens innehåll konsekvent och skapar en helhet. Rubrikhierarkierna återger innehållet tydligt och gör texten intressant och lätt att ögna igenom.”

I få böcker förlöper texten från pärm till pärm utan någon slags indelning. Både skönlitteratur och facklitteratur innehåller kapitel vars uppgift är att dela in texten i tydliga avsnitt och hjälpa läsaren att förstå innehållet. I skönlitterära böcker kan ett nytt kapitel exempelvis inledas när berättaren, plats eller tid byts eller så påbörjar författaren ett nytt kapitel för att skapa spänning i berättelsen. Ett nytt kapitel påbörjas alltid på ny sida och texten kan direkt påbörjas som brödtext. Ett annat alternativ är att påbörja texten i det nya kapitlet med en så kallad anfang varvid den första bokstaven, den första meningen eller de första orden i det nya kapitlet har en större fontstorlek eller till och med stora bokstäver. Fackböcker innehåller oftast både rubriker och underrubriker som gör att texten organiseras och att det blir lättare för läsaren att hitta önskad information. Om boken innehåller underrubriker bör du undvika att använda för många olika typsnitt – detta medför ofta att hela texten ger ett rörigt intryck.

I skönlitterära böcker kan rubrikerna innehålla dekorativa element såsom symboler eller andra prydande element. Viktigt är att rubrikerna är enhetliga och tydliga: de bör placeras i början av varje stycke, med eller utan numrering. Rubriker måste inte namnges utan kan även bestå av en siffra, eller så kan rubriken lämnas bort helt. I skönlitterära böcker är syftet med styckesindelningen främst att dela upp texten i sammanhängande avsnitt för att säkerställa läsvänligheten. Rubriker i fackböcker hjälper å andra sidan läsaren att hitta rätt information. Det rekommenderas därmed att lägga till rubriker, särskilt i fackböcker.

Nedan följer några exempel på olika sättningstyper.

En bild säger mer än tusen ord

”Bilder skapar intresse, stöder texten och ger texten ett ökat värde och/eller information.”     

Bilderna ger texten i boken mer liv och de fungerar som ett visuellt komplement. Om det inte handlar om en ren bilderbok är bilderna avsedda för att stödja budskapet i texten eller att betona vikten av ett visst textstycke. I fackböcker eller manualer används bilder ofta för att illustrera och tydliggöra innehållet i texten och ge olika exempel i form av fotografier och figurer. I barnböcker är bilderna en viktig del av berättelsen som återger barnbokens innehåll. Bilderna är oftast tecknade eller målade i barnböcker. I historiska verk såsom biografier eller historieböcker berikar bilderna textens innehåll och tillåter läsaren att få en inblick i dåtiden.

”Om du vill ha bilder i sättningen är kvalitén på bilderna avgörande. Det lönar sig att fundera på vilken typ av bildmaterial som texten kräver och om materialet har en enhetlig form.”

Här inbringar Paula en väldigt viktig aspekt som varje författare borde uppmärksamma. Om bilderna som är tänkta för boken är av dålig kvalitet är det bättre att lämna bort bilderna helt. Oskarpa bilder ger boken ett oprofessionellt intryck och som tidigare nämnt är bildernas uppgift att stöda berättelsen – bilder av dålig kvalitet påverkar det motsatta. Gamla svartvita bilder kan inte bli skarpare ens med den bästa programvaran, men i historiska verk förflyttas läsaren tillbaka till gångna tider med hjälp av bilderna. Som fackboksförfattare vill du visa att du är expert på området och bilder av god kvalitet understryker detta.

Även bildernas placering är viktig i samband med sättningen. I barnböcker är bilderna oftast stora och klara och de täcker ofta en hel sida. I fackböcker används sällan stora bilder, istället används bilder som mindre element som stöder texten. Som alternativ kan man i fackböcker infoga ett slags bildgalleri i mitten av boken. Oberoende av var du placerar bilderna i boken bör det alltid finnas en förtydligande bildtext i fackböcker.

I exemplen nedan har bilder infogats i en kokbok, i en barnbok och i en historisk skildring för att återge bokens innehåll eller atmosfär.

Titelsidor och innehållsförteckning

Bokens inledande sidor, d.v.s. titelsidorna, följer alltid samma mönster i professionellt skapade böcker. Du kan välja vilken bok som helst i din bokhylla och du kommer att märka att brödtexten aldrig börjar på den första sidan i boken. Titelsidorna är onumrerade och innehåller författarens namn och verkets titel samt en tryckortssida med impressum innehållande copyright, ISBN samt tryck- och förlagsangivelser. Sidnumreringen påbörjas från den sida där brödtexten börjar.

Om boken ska ha en innehållsförteckning skapas den vanligtvis direkt efter tryckortssidan. I innehållsförteckningen anges bokens alla huvudkapitel, ibland även underkapitel – dessa hjälper läsaren att navigera genom boken. Av denna anledning är en innehållsförteckning viktig, särskilt i fackböcker. I romaner är en innehållsförteckning inte nödvändig men den hjälper självklart läsaren hitta rätt kapitel, direkt i början av boken. Den egentliga brödtexten börjar på den första udda sidan – till höger – efter innehållsförteckningen.

Hur görs sättningen?

Sättningen av manuskriptet kan göras med ett professionellt sättningsprogram eller – om du letar efter en gratisvariant – i ett vanligt ordbehandlingsprogram (t.ex. Word). Programmet som används av de flesta grafiska formgivare är Adobe InDesign – ett program som lämpar sig för att sätta bilder och text professionellt. Inför varje sättning definieras de text- och typsnittsinställningar som du kommer att använda genom hela sättningen – detta ger inlagan till boken ett konsekvent utseende. Det är möjligt att göra vissa förhandsinställningar även i Word men det största sättningsarbetet måste ändå göras manuellt i Word. Under följande länk kan du ladda ner ett paket Word-formatmallar som BoD erbjuder kostnadsfritt: https://www.bod.se/hjalp-och-service/nedladdningar.html (välj ”mallar”). Paketet innehåller fyra olika Word-mallar för alla tio BoD-standardformat, som du kan använda för att skapa din inlaga.

Checklista för skapandet av inlaga på egen hand

• Välj ett lämpligt typsnitt, rätt textstorlek och korrekta ord- och radavstånd för ditt boktema. Ta exempel och finn inspiration genom att bläddra i andra böcker ur samma genre.
• Välj typsnitt och textstorlek för rubrikerna och ställ in storleken på underrubrikerna så att de blir något mindre än huvudrubrikerna.
• Ställ in marginalerna på bägge sidor om brödtexten (Obs. att texten ska vara marginaljusterad, d.v.s. ha rak höger- och vänsterkant).
• Lägg till titelsidor i din bok: författarnamn, boktitel, impressum och eventuell tillägnelse.
• Kontrollera kvalitén på dina bilder och justera om nödvändigt. Planera var i texten bilderna ska placeras och se till att bilderna får en konsekvent layout.
• Slutligen uppdaterar du innehållsförteckningen och kontrollerar att sidnumreringen stämmer.