Besök oss på Bokmässan!

Sveriges största litterära evenemang – Bokmässan i Göteborg – har ett fullspeckat program och bjuder på en mängd spännande samtal, diskussioner och presentationer. Låt dig inspireras av både svenska och internationella författare, förlag, utställare och andra medverkande som gör ditt besök till en litterär upplevelse.

Bokmässan i Göteborg är årets stora mötesplats för dig som vill utveckla ditt skrivande, lära dig mer om hantverket, om egenutgivning och inspireras av Sveriges främsta författare inom alla tänkbara genrer. Det är äntligen dags igen att få träffas personligen och ta del av vimlet bland alla fantastiska författare, signeringar, uppträdanden, förlag, bokbloggare, och besökare.

Vi finns på plats i montern B03:55!

Kanske du har ett färdigt eller pågående manus och funderar på hur du ska gå tillväga för att göra din bokutgivning till verklighet? Vi kan ge dig tips och råd samt berätta om alla våra författartjänster som kan hjälpa dig under bokprojektets gång. Kom gärna förbi med dina frågor, idéer och funderingar, så hjälper vi dig. 

Vad har vi förberett för dig?

Meet and Greet

På lördag eftermiddag den 26 september fr.o.m. kl. 14.00 blir det författarmingel i vår monter.

Vi bjuder på dricka och lite fika. Kom förbi och träffa andra skrivglada för att utbyta idéer, kunskap och intressen. Kanske hittar du en ny skrivkompis?

Alla som skriver på någon berättelse är välkomna!

Presentation: Förverkliga din bokidé

Varje dag kl. 11.00 gör vi en kort presentation om hur du kan skapa ditt bokprojekt med BoD. Vi förklarar steg för steg allt vad du behöver veta för att kunna förverkliga din egen bokidé. Så missa inte denna chans att kunna ge ut din nästa bok med ett var våra Publish-paketet.

Unik chans för dig som vill ge ut din egen bok till hösten!

Vinn fina priser

Var med på vår frågetävling som vi har förberett för att fira vårt 15-års jubileum och vinn fina priser. Vi har haft äran att få förverkliga många bokidéer under åren och det är värt att fira med dig.

Vi gläder oss över ditt deltagande!

Tidningen Skrivas scen

Lördagen den 26 september kl. 16.00 på Tidningen Skrivas scen i A-hallen (monter A03:62) kommer vi på BoD tillsammans med 2 författare att berätta om hur man kan förverkliga sin bokidé.
BoD-författarna Lina Miller och Katja Munk Brandt berättar om sina böcker och erfarenheter inom egenutgivning samt delar med sig av sina tips. 

Skrivascenen är ett initiativ från tidningen Skriva i samarbete med Bokmässan, där skrivandet som hantverk ligger i fokus.

Kom och lyssna på vår diskussionsrunda ”Förverkliga din bokidé med egenutgivning”.

Författarbesök

Träffa några av våra författare som kommer att vara med oss i montern för att signera och sälja sina böcker. De berättar om sina bokprojekt, skrivprocess och erfarenheter och delar gärna med sig av egna tips och råd. Missa inte chansen att köpa med dig ett av deras signerade exemplar. Klicka på deras namn för att se deras böcker.

Torsdagen den 24.09: Emelie Ekborg, Annie Erixon, Akos Horvath

Fredagen den 25.09: Karin Holtsung Samsonowitz, Katarina Andersson, Carin Gustafsson

Lördagen den 26.09: Ylva Kaiser, Lina Miller, Katja Munk Brandt

Söndagen den 27.09: Annika Ternström, Mona Thorén, Britt-Marie Larsson

Unik chans för dig att komma i kontakt med våra BoD-författare!

Vi önskar alla författare välkomna till oss på Bokmässan!

Författare

Linda Reumann

Hon har jobbat på BoD sedan hösten 2016. Hon är ansvarig för marknadsföringen, sociala medier och arrangerar bland annat olika evenemang hos BoD. På bloggen delar hon tips och råd kring bokutgivning och marknadsföring.

Fler inlägg

Att skriva en deckare eller detektivroman är både utmanande och otroligt givande. Genren är en av de mest populära i världen, och läsare förväntar sig spänning, logik och en story som håller ända till sista sidan.

Romanskrivandet är ett långt och ofta hårt arbete. Avsätttid för att skriva din deckare eller detektivroman. Du bör tänka ut vad romanen skall handla om, mejsla fram karaktärerna och dela in berättelsen i olika scener och kapitel. Läs våra konkreta tips på hur du som författare skriver en riktigt bra deckare – och vad du bör tänka på för att lyckas.

1. Skapa ett starkt och trovärdigt mysterium

Grunden i varje deckare är ett mysterium som engagerar läsaren. Oavsett om det handlar om ett mord, ett försvinnande eller ett bedrägeri, måste frågan vara tillräckligt intressant.

Tips! Ett bra mysterium ska både förvirra och fascinera.

• Börja med en tydlig brottshändelse
• Ställ en central fråga: “Vem gjorde det – och varför?”
• Se till att ledtrådarna är logiska och följer en röd tråd
  

2. Bygg upp trovärdiga karaktärer

I en detektivroman är det inte bara handlingen som bär storyn, utan också karaktärerna. Läsaren vill känna något för både huvudpersonen och de misstänkta. En roman med tunna karaktärer är inte bra. Lägg tid och ansträngning på att skapa trovärdiga karaktärer. Om personerna i en roman ska verka intressanta måste de upplevas som levande. Huvudpersonerna måste ha ett själsliv som läsaren både kan leva sig in i och förstå för det är genom huvudpersonerna du upplever berättelsen som trovärdig och äkta.

Tips! En stark huvudkaraktär – med både styrkor och svagheter – gör berättelsen mer levande. Glöm inte att det är dialogen som ger din berättelse liv och skapar trovärdighet.

• Vad driver din detektiv?
• Vilka hemligheter bär de misstänkta på?
• Finns det någon som försöker vilseleda utredningen?
• Hur används språket för att levandegöra innehållet?
• Hur blir karaktärerna levande?
• Hur talar de med varandra så att det känns äkta?

3. Planera handlingen noggrant

En lyckad deckare kräver struktur. Om du inte håller koll på ledtrådar, tidslinjer och motiv riskerar storyn att tappa trovärdighet. Försök att skapa struktur genom att dela upp berättelsen i scener. Vad är då en scen? En scen är en händelse och genom att hålla koll på händelserna får du en bättre överblick och lättare att följa en röd tråd i berättelsen. Levandegör scenerna med hjälp av miljöbeskrivningar. Ett tips för att underlätta skapandet av storyn är att använda Storyboard (en serieliknande översikt över en berättelse).

Tips! Gör så här när du planerar handlingen för din deckare

• Skapa en tidslinje över brottet
• Bestäm i förväg vem gärningspersonen är
• Planera när och hur ledtrådarna avslöjas

4. Plantera ledtrådar – men lura läsaren

En klassisk teknik i deckargenren är att ge läsaren precis tillräckligt med information för att kunna gissa – men inte så mycket att det blir för enkelt.

Tips! Balansen mellan rättvisa och överraskning är avgörande.

• Falska spår (”red herrings”)
• Små detaljer som får betydelse senare
• Oväntade vändningar

5. Skapa rätt miljö och stämning

Miljön är en viktig del av en deckare. Den kan förstärka spänningen och ge berättelsen en unik prägel.

Tips! Tänk på att använda sinnesintryck – ljud, ljus och dofter – för att skapa atmosfär.

• En dimmig småstad med mörka hemligheter
• En hektisk storstad där ingen märker något
• En isolerad plats där alla kan vara misstänkta

6. Håll tempot uppe

Deckare ska vara svåra att lägga ifrån sig. Det uppnår du genom att hålla ett bra tempo och låta varje kapitel driva handlingen framåt.

Tips! Läsaren ska hela tiden vilja veta vad som händer härnäst.

• Avsluta kapitel med cliffhangers
• Variera mellan dialog och action
• Undvik onödiga sidospår

7. Gör research för ökad trovärdighet

Ett vanligt misstag är att slarva med detaljer. Om din historia innehåller polisiärt arbete, rättsmedicin eller juridik behöver det kännas realistiskt.

Tips! Trovärdighet stärker läsarens upplevelse och undersök följande.

• Hur en brottsutredning går till
• Hur bevis samlas in
• Hur rättssystemet fungerar

De typiska dragen inom deckarskrivandet  

Detektivromaner, kriminalromaner och polisromaner tillhör deckargenren och här flockas namn som Liza Marklund, Leif G.W. Persson, Henning Mankell och Sherlock Holmes. En deckare är ju också en roman, men i berättelsen är huvudtemat att skildra ett eller flera brott, medan den skyldiges identitet ofta är ett mysterium för läsaren.

En deckare kan ha olika inriktningar och gränsen dem emellan kan vara flytande. Man kan väl dock säga att i en deckare kan i stort sett vem som helst utreda brottet/brotten (journalister, advokater, privatdetektiver, etc.) medan polisen endast har en biroll (om ens det). I en kriminalroman däremot är det poliser som utreder brottet/brotten och det är också deras utredning som står i fokus.

Det är viktigt för dig som deckarförfattare att inte ”fuska”, utan att vara ärlig mot läsarna och ge dem en chans att lista ut vem mördaren, den misstänkte eller den skyldiga är. Detektivberättelsen blir som ett slags intellektuellt spel. Läsaren måste ha samma möjlighet som detektiven eller utredaren att lösa mysteriet. Alla ledtrådar måste beskrivas och uppvisas tydligt. Detektiven eller utredaren får inte själv vara brottslingen.

Gärningsmannen borde bestämmas genom logiska slutledningar, inte av en olyckshändelse, slump eller genom en omotiverad bekännelse. Gärningsmannen måste visa sig vara en person som har spelat en mer eller mindre framträdande roll i berättelsen, en person läsaren är bekant med och har ett intresse av. Det bör inte finnas mer än en gärningsman, oavsett hur många mord som begås. Gärningsmannen kan, naturligtvis, ha en underordnad medhjälpare eller medkonspiratör; men motivet borde vila på ett par skuldror.

När man köper en deckare vet man vad man får eftersom moment upprepas som t.ex. brottets upptäckt, detektivens arbete med att höra vittnen och säkra bevis, ledtrådar och brottsgåtans lösning.

Att skriva en deckare eller kriminalroman är inte snabbt gjort och konkurrensen är stor, så vi hoppas att dessa tips hjälper dig på vägen och ger dig mer inspiration.

Lycka till med skrivandet! 

Författare

Linda Reumann

Hon har jobbat på BoD sedan hösten 2016. Hon är ansvarig för marknadsföringen, sociala medier och arrangerar bland annat olika evenemang hos BoD. På bloggen delar hon tips och råd kring bokutgivning och marknadsföring.

Fler inlägg

Med tanke på bokmässor, event och föreläsningar som äger rum i Sverige, inser allt fler författare att varumärkesbyggande inte behöver kännas ”fel” utan tvärtom ”helt rätt”. Med en genomtänkt varumärkesstrategi med enhetlig formulering, stil och ton överallt, kan man öka sin synlighet och igenkännande hos läsarna. Men verkligheten är också den att författarbranding inte handlar om att skapa en perfekt version av sig själv. Det handlar om att vara autentisk. Det borde inte kännas främmande för dig – utan ge dig glädje.

Ett författarvarumärke ska förmedla äkthet och vad du står för som författare

Så, vad är ett författarvarumärke? När vi idag talar om ett författarvarumärke menar vi i första hand att bygga upp en image, ja till och med en identitet, som syftar till att skapa en ”känslomässig koppling” till målgruppen-dina läsare. För det andra menar vi uppfattningen av en viss kvalitet, till exempel redaktionella reportage i media. För det tredje menar vi det där ”lilla extra” som ingen annan kan erbjuda, alltså ditt unika säljargument. Här är ett exempel: När någon går in i en bokhandel och ser böcker av Camilla Läckberg, så känner de flesta till vad och hur hon skriver samt inom vilken genre. Samma gäller om man ser böcker skrivna av Astrid Lindgren. När man tänker på båda dessa väldigt olika författare, får man bilder i huvudet. Man vet vad de skriver och mer eller mindre vad de står för. Författarvarumärket är det som dina läsare kommer ihåg när de tänker på dig.

Kombinera din personlighet med dina böcker

Om man bygger upp sitt varumärke på rätt sätt handlar det alltså inte så mycket om försäljning som om att berätta historier och skapa en relation till människor. Det handlar inte heller om att vara högljudd, utan om att vara konkret och påtaglig. Ditt varumärke handlar om de ämnen du skriver om och det sättet du kommunicerar med din publik på. Det handlar också om den unika stil som gör din röst i boken eller vid live-föreläsningar din alldeles egen. Det är det som får läsarna att komma tillbaka, inte bara för en bok, utan för de kommande böckerna.

För egenutgivare är det viktigt att bygga upp ett starkt personligt varumärke för att påverka omvärldens uppfattning, sticka ut från mängden och skapa en varaktig relation till sin publik. Anpassa dig som författare till din unika identitet och dina personliga värderingar, så förmedlar du äkthet.

Tre praktiska steg för att bygga upp ett författarvarumärke för egenutgivare

Varumärkesbyggande slutar aldrig

Utvärdera, utveckla och förfina ditt varumärke kontinuerligt. Titta även på andra författarvarumärken. Analysera dem och ta reda på vad som utmärker dem. Värdet på ditt varumärke kommer att förändras ständigt, eftersom läsarkretsen och dess behov och trender förändras. Om den image du har på marknaden inte längre stämmer överens med ditt varumärke bör du förfina och korrigera varumärket så att det passar igen. Detta är en kontinuerlig process. Du måste också inte finnas i alla olika plattformar och sociala media-kanaler. Börja med en eller två kanaler som passar dig och framför allt där din målgrupp befinner sig. Det är viktigt att uppbyggnaden planeras med lugn och eftertanke.

Facit

Author branding är i slutändan konsten att forma och styra hur andra uppfattar dig som person. För egenutgivare handlar det om mer än bara att marknadsföra sina egna böcker. Det handlar om att skapa en övertygande berättelse om vem du är som författare. Detta inkluderar din unika personlighet, dina värderingar, din expertis och ditt genreval samt ditt offentliga framträdande. Tillsammans utgör dessa din unika identitet. Ett starkt personligt varumärke är som ett fingeravtryck. Det kan hjälpa dig att bygga upp förtroende, vinna en trogen läsekrets och hävda dig på marknaden.

Våga även att vara helt och hållet dig själv!

Författare

Linda Reumann

Hon har jobbat på BoD sedan hösten 2016. Hon är ansvarig för marknadsföringen, sociala medier och arrangerar bland annat olika evenemang hos BoD. På bloggen delar hon tips och råd kring bokutgivning och marknadsföring.

Fler inlägg

Susanne Nilsjö är EFT-terapeut och livscoach. Hon upptäckte att det inte fanns någon litteratur inom hennes expertisområde, som hon arbetade med. Hon kände att det var dags för henne att ta saken i egna händer. Hon har publicerat fyra böcker som egenutgivare inom hennes expertisområde. Just för nischtitlar är egenutgivning ett fungerande alternativ för publicering. Efterfrågan är ofta stor och du som expert vet var din målgrupp finns. I intervjun berättar Susanne om hur hon har gått tillväga.

Först och främst: Vad är EFT?

EFT* är en jättespännande självhjälpsmetod som är snabbverkande. Det är en förkortning av Emotional Freedom Techniques. Den är  bra att använda när man är stressad, orolig, arg, rädd eller något annat jobbigt. Det är en behaglig metod. Den fungerar som en slags mental akupressur. Man knackar bara löst med fingrarna på några punkter i ansiktet och på överkroppen. Samtidigt fokuserar man på det som är jobbigt. Efter bara några minuter brukar man känna skillnad. ”Knackningarna” lugnar ner kroppen och minskar utsöndringen av stresshormoner.

Jag är själv ett levande exempel på hur effektivt EFT kan vara. Det är nästan så att jag kan dela in mitt liv i ”före och efter EFT”: Förut var jag flygrädd, mörkrädd, rädd för att bli sjösjuk, rädd för spindlar, getingar och att tala inför publik, till och med rädd för att vara rädd…

För mig var det en enorm lättnad att kunna ”knacka bort” rädslorna och äntligen känna mig fri. Det var skönt att slippa de begränsningar som jag kände när jag inte vågade göra saker som jag tyckte om, t.ex. att resa och att kunna äta glass utomhus även om det fanns getingar i närheten.

När visste du att du ville publicera en bok inom ditt expertisområde? Hur gick du tillväga med publiceringsprocessen?

Direkt när jag upptäckte att det inte fanns någon instruktionsbok på svenska! Då bestämde jag att jag skulle skriva exakt den bok som jag själv skulle vilja ha, en enkel, tydlig och pedagogisk instruktionsbok. En grundläggande bok som bara innehöll det som behövdes för att lära sig EFT. Det skulle vara tydliga steg för steg bilder som man bara kunde följa efter.

Jag har gett ut två EFT-böcker med BoD och båda böckerna tog – lite symboliskt – nio månader, från idé till utgivning. Jag hade en ganska klar bild över hur böckerna skulle utformas så jag har skrivit och fotograferat allt själv. Familjen hjälpte till med korrekturläsning och diverse synpunkter. Båda mina barn har gått Bild- och forminriktning på gymnasiet, så de fick göra omslagen till böckerna, dottern till första boken och sonen till den andra.

Författaren

Susanne Nilsjö arbetar som EFT-terapeut och livscoach. Hon är utbildad i flera olika EFT/terapimetoder och även i META-medicin. Hon arbetar i Stockholm med omnejd, men erbjuder även EFT-behandlingar via telefon och digitalt.

Till Susannes hemsida

EFT-coachen på Facebook

Nischteman har visat sig att vara populära inom egenutgivning. Känner du att egenutgivning var ett bra val för ditt expertisområde?

Det finns ju traditionella bokförlag för nischteman, men jag tror inte att det är helt lätt att få en bok publicerad där om man inte redan är en etablerad författare eller känd på annat vis. Och tanken på att skriva en bok och sedan skicka runt den till olika förlag för att sedan hålla tummarna i flera månader för att någon skulle vilja ge ut den (förhoppningsvis utan en massa ändringar) kändes inte så lockande.

Jag ville bestämma själv över bokens utformning och prissättning och jag ville att den skulle ges ut direkt när den var färdig, så för mig var egenutgivning ett självklart val och BoD var det förlag som passade mig bäst och det valet har jag aldrig ångrat. Dessutom är det ett stort plus med print on demand eftersom det är ett mer miljövänligt alternativ, utan onödigt resursslöseri.[/vc_column_text]

Dina böcker har sålt bra: Vad har du gjort för att nå din målgrupp inom detta expertisområde? Finns det något som har fungerat speciellt bra?

Jag har försökt att finnas där min målgrupp finns, t.ex. på hälsomässor och andra mässor där jag och mina kollegor kunnat visa hur vi jobbar och på så vis skapat ett intresse för det vi gör (och för mina böcker!). Då och då säljer jag böcker via min hemsida, det brukar jag planera i förväg och gärna i samband med någon mässa eller annat evenemang som lockar besökare till hemsidan eller Facebook-sidan.[/vc_column][/vc_row]

Susannes 4 egenutgivna böcker med BoD.

Författare

Linda Reumann

Hon har jobbat på BoD sedan hösten 2016. Hon är ansvarig för marknadsföringen, sociala medier och arrangerar bland annat olika evenemang hos BoD. På bloggen delar hon tips och råd kring bokutgivning och marknadsföring.

Fler inlägg

I det här blogginlägget får du praktiska tips på hur du skriver en ungdomsbok, vad som kännetecknar genren och vad du bör tänka på när du ger ut boken på egen hand.

Vad är en ungdomsbok (YA)?

Ungdomsböcker riktar sig oftast till läsare mellan 12 och 18 år, men läses även flitigt av vuxna. Vanliga teman i ungdomslitteratur är:

• Identitet och självbild
• Vänskap och kärlek
• Familjerelationer och konflikter
• Att hitta sin plats i världen
• Förlust, sorg, hopp och framtidstro

Som egenutgivare är det viktigt att förstå att ungdomsböcker inte är förenklade vuxenromaner. De har sitt eget tempo, språk och fokus.

1. Känn din målgrupp – på riktigt

Ett av de viktigaste tipsen när du ska skriva en ungdomsbok är att lära känna din målgrupp.

Ställ dig frågor som:

• Hur gamla är dina läsare?
• Vilka frågor brottas de med just nu?
• Hur pratar de med varandra?
• Vad oroar dem – och vad drömmer de om?

Undvik att skriva om ungdomar ur ett vuxet perspektiv. Skriv för dem. Autenticitet slår alltid perfektion.

Tips! Använd termer som ungdomsbok, YA-roman och böcker för unga vuxna konsekvent i din text och metadata.

2. Skapa en trovärdig huvudperson i ungdomsboken

I en bra ungdomsbok är huvudpersonen nästan alltid berättelsens hjärta. Läsaren vill känna igen sig, även om handlingen är dramatisk eller fantastisk.

Tänk på att:

• Ge huvudpersonen tydliga styrkor och svagheter
• Låta hen göra misstag – och lära sig av dem
• Visa känslor hellre än att förklara dem

Ungdomar genomskådar snabbt oärliga karaktärer. En trovärdig huvudperson gör hela skillnaden.

3. Språk: enkelt, men aldrig nedlåtande

Språket i en ungdomsbok ska vara tillgängligt, levande och samtida – men aldrig förenklat på ett sätt som känns nedvärderande.

Bra saker att tänka på:

• Håll meningarna relativt korta
• Undvik onödigt komplicerade ord
• Låt dialogen bära handlingen
• Läs texten högt – låter det naturligt?

Som egenutgivare ansvarar du själv för språklig kvalitet, så investera gärna i lektör eller språkgranskning.

4. Teman som berör – utan att moralisera

Ungdomsböcker får gärna ta upp svåra ämnen som psykisk ohälsa, skilsmässa, identitet eller utanförskap. Men nyckeln är hur du gör det.

Undvik att:

• Predika eller ge färdiga svar
• Skriva ”läxor” till läsaren

Fokusera i stället på:

• Karaktärernas upplevelser
• Konsekvenser av val
• Öppenhet och nyanser

En stark ungdomsroman väcker frågor – den ger inte alltid svar.

5. Tempo och dramaturgi i din ungdomsbok

Unga läsare är krävande och vill ha lite dramaturgi. Om inget händer i början riskerar du att tappa dem snabbt. Så tempo och dramaturgi kan vara avgörande för din ungdomsbok.

Tips för rätt tempo:

• Börja mitt i en förändring eller konflikt
• Undvik långa bakgrundsbeskrivningar
• Avsluta kapitel med driv eller frågor

Som egenutgivare, där konkurrensen är hård, kan en stark inledning vara avgörande för recensioner och mun‑till‑mun‑spridning.

6. Tänk på utgivning och marknadsföring tidigt

Att skriva boken är bara halva jobbet. När du ger ut en ungdomsbok själv bör du också tänka tidigt på:

• Omslag som tilltalar unga läsare
• En tydlig baksidestext med rätt ton
• Närvaro på sociala medier (ex. Instagram, TikTok/BookTok)
• Kontakt med skolor, bibliotek och bokbloggare

Tips! Använd relevanta sökord på din webbplats, i blogginlägg och i bokbeskrivningar.

Sammanfattning av lyckas med din ungdomsbok

Att skriva en ungdomsbok kräver empati, lyhördhet och respekt för läsaren. Som egenutgivare har du friheten att berätta din historia på ditt sätt – men också ansvaret för kvalitet, trovärdighet och synlighet.

Kom ihåg:

• Lär känna din målgrupp
• Satsa på starka karaktärer
• Håll språket levande och ärligt
• Våga ta upp svåra teman
• Tänk strategiskt kring utgivning och SEO

Med rätt balans mellan hjärta och hantverk har din ungdomsroman alla möjligheter att hitta sina läsare.

Författare

Linda Reumann

Hon har jobbat på BoD sedan hösten 2016. Hon är ansvarig för marknadsföringen, sociala medier och arrangerar bland annat olika evenemang hos BoD. På bloggen delar hon tips och råd kring bokutgivning och marknadsföring.

Fler inlägg

Epilog – betydelse och definition

Vad är egentligen en epilog? Begreppet kommer från grekiskan och består av ”epi”, som betyder ”till” eller ”efter”, samt ”logos”, det vill säga ”ord” eller ”tal”. En epilog är alltså en text som följer efter själva innehållet. Den är ett avslutande avsnitt i en bok, som placeras efter huvudberättelsens slut. Den fungerar som ett fristående slut som knyter ihop lösa trådar, ger reflektioner eller visar karaktärernas öden längre fram i tiden. Den utgör inte slutet – utan följer efter det. Det skulle alltså också vara möjligt att läsa boken utan epilog, men epilogen ger läsaren ytterligare information och en utblick in i framtiden.

Skillnaden mellan prolog, epilog och efterord

I en bok utgör epilogen motsatsen till prologen. Detta begrepp – prolog, avser en text som inleder berättelsen. Prologen skapar ett sammanhang, drar in läsaren i handlingen redan från början eller ger en förhandsglimt av den historia som väntar under läsningen. Tillsammans med epilogen, som följer i slutet av boken, kan prologen bilda en ram.

Efterordet utgör inte en del av handlingen, utan är istället en oftast personlig text som är skriven ur författarens perspektiv. Ofta innehåller det tankar om skrivprocessen, bokens tillkomst och intention eller de teman som tas upp. Efterordet är ofta en reflektion över det egna verket och tar läsaren med ”till den andra sidan” – det vill säga bort från handlingen och in i bokens tillkomstprocess.

När bör du skriva en epilog?

Om du ska skriva en epilog eller inte bestämmer du som författare helt och hållet själv. Det kan till exempel vara lämpligt att skriva en epilog om din bok hanterar särskilt många och komplexa handlingstrådar eller teman – på så sätt kan epilogen skapa klarhet en sista gång som avslutning. Även om du har valt ett öppet slut för din berättelse kan en epilog ge en inblick i vad som händer med romanens karaktärer efter detta slut. Men det gäller också att ett öppet slut ofta är ett medvetet stilgrepp som inte följs av någon epilog, för att inte avslöja hur det skulle kunna fortsätta.

Med en bra epilog kan du skapa en särskilt känslomässig effekt i slutet av din bok. Epilogen kan förstärka budskapet i din berättelse eller se till att läsarna sitter kvar med en viss känsla som epilogen förmedlar. Om du redan planerar en uppföljare till din bok kan en epilog fungera som en bro till nästa berättelse och väcka nyfikenheten på vad som händer i nästa del av serien. Det finns alltså olika effekter som en epilog kan åstadkomma. Om du skriver en epilog till din bok beror helt på din berättelse. Du kan också helt enkelt testa hur din bok fungerar med och utan epilog och fatta ett beslut utifrån det.

Vilka bokgenrer innehåller ofta en epilog?

Du har redan sett att det finns helt olika situationer där en epilog är lämplig och där det är bättre att avsluta med ett tydligt slut. Det finns ingen regel för i vilken genre du bör skriva en epilog till din bok. Epiloger förekommer dock särskilt ofta i romaner, inom fantasy- och science fiction-genren samt i deckare. Särskilt vid komplexa berättelser kan en epilog skapa ytterligare klarhet eller knyta ihop olika trådar.

I kärleksromaner eller ungdomsböcker som handlar om relationer används en epilog ofta för att ge en inblick i romanfigurernas framtid. På så sätt får läsarna en förhandsglimt av hur det kan gå för de figurer som de säkert har fäst sig vid under läsningen. I thrillers eller deckare används epilogen ofta för att skildra händelsernas följder eller de rättsliga konsekvenserna för förövarna. Det finns alltså i varje genre ett lämpligt sätt att använda en epilog på ett meningsfullt sätt. Om du ska skriva en epilog bör du alltid utgå från innehållet i din bok, inte från genren.

Så här skriver du en bra epilog

Om du bestämmer dig för att skriva en epilog är det viktigt att verkligen tillföra något extra. En epilog bör inte dra ut på texten i onödan. För att lyckas med en bra epilog är följande aspekter till hjälp.:

• Håll stil och ton: Eftersom epilogen är en del av berättelsen bör den också skrivas i samma stil. Om det finns avvikelser här förvirrar det läsarna istället för att skapa ett tydligt avslut.
• Ge en framtidsutsikt: Många läsare får en bra känsla i slutet av boken när de får veta hur det går vidare efter att handlingen avslutats. Använd gärna detta element för en bra epilog.
• Skapa emotionell djup: Beroende på genre kan du använda epilogen ytterligare en gång för att skapa en emotionell koppling till läsarna. Det gör att de känner en stark anknytning till din bok, vilket gör att de säkert kommer att rekommendera den vidare eller vilja läsa uppföljaren.
• Tänk på längden: En epilog bör inte vara för lång. Det är i regel inte ett utförligt kapitel, utan snarare en kort, koncis text som följer efter bokens egentliga slut.
• Väck nyfikenhet: Om du planerar en uppföljare till boken kan du använda epilogen för att väcka nyfikenhet kring hur handlingen kommer att utvecklas.
• Skriv fokuserat: När det gäller epilogen är det särskilt viktigt att den är tydligt och fokuserat formulerad. Den bör sammanfatta dina viktigaste budskap. Fundera därför noga över vad du vill få med i epilogen innan du börjar skriva, och skriv inte bara på utan eftertanke.
• Klara upp öppna frågor: Om det finns några lösa trådar i berättelsen (som inte avsiktligt ska klargöras först i uppföljaren) kan du ta upp dem i epilogen och skapa klarhet. På så sätt avslutar du berättelsen på ett meningsfullt sätt med en epilog.

Exempel

Låt oss anta att det handlar om en roman där huvudpersonen Anna har separerat från sin man. I slutet av berättelsen har hon ingen kontakt med sin ex-man och har klivit på tåget med endast en resväska och där träffar hon sin stora kärlek.

Epilog:

Tåget rullade ut från perrongen utan dramatik. Ingen vinkade farväl, ingen sprang efter. Anna satt vid fönstret med händerna vilande i knät och kände hur något inom henne långsamt lade sig till ro. Hennes liv fick nu plats i en enda resväska – inte för att det var tomt, utan för att hon hade lärt sig skilja det viktiga från det hon burit av rädsla.

Hon tänkte inte längre på honom. Det var inte ett beslut, mer som ett konstaterande. Minnet av deras gemensamma år hade bleknat till något neutralt, som ett fotografi som legat för länge i solen. Hon visste att hon inte längre behövde svar, förklaringar eller upprättelse. Allt det där tillhörde en annan version av henne själv.

När konduktören passerade log Anna reflexmässigt tillbaka. Världen i kupén var stillsam: lågmälda röster, prasslet av tidningar, landskapet som vecklade ut sig i mjuka rörelser utanför fönstret. Det var då hon märkte mannen mittemot henne. Hans blick mötte hennes, inte trevande utan lugn, som om de av en tillfällighet hade stannat upp på samma sida av tiden.

De började prata, först om något obetydligt – förseningar, resmål, kaffe som smakade annorlunda på tåg. Orden föll lätt, som om de redan kände rytmen i varandras meningar. Anna blev förvånad över hur snabbt hon skrattade, hur naturligt det kändes att vara precis där hon var, utan rustning.

När solen sjönk och fönstret speglade deras ansikten bredvid varandra, förstod hon att detta inte var en flykt. Det var en ankomst.

Tåget fortsatte framåt, stad efter stad. Anna lutade sig tillbaka och lät blicken vila. Hon hade inte lämnat allt bakom sig – hon hade valt sig själv. Och med en resväska, ett öppet hjärta och en oväntad hand som vilade bredvid hennes, började resten av livet.

Ska man skriva en epilog eller inte?

Kanske har det här exemplet gett dig en bra vägledning om du själv vill skriva en epilog eller inte. Om berättelsen hade slutat med scenen där Anna kliver på tåget ensam, skulle läsarna inte få veta vad som väntar henne där, om hon lyckas våga ta en ny start på egen hand – eller om relationen till ex-mannen återgår till det normala. På det här sättet får man veta att Annas liv går vidare på ett kanske ganska positivt sätt. Slutet är fortfarande ganska öppet, men det skapar ändå ett nytt hopp.

Det bästa är att du lyssnar på din magkänsla när det gäller hur mycket information du som författare vill ge i slutet, vilka aspekter av berättelsen som ska lämnas öppna och vad som kanske kan klargöras i en uppföljare. Då kommer du säkert snart att ta reda på om en epilog är meningsfull i din bok.

Vi önskar dig lycka till med beslutsfattandet och skrivandet!

Författare

Linda Reumann

Hon har jobbat på BoD sedan hösten 2016. Hon är ansvarig för marknadsföringen, sociala medier och arrangerar bland annat olika evenemang hos BoD. På bloggen delar hon tips och råd kring bokutgivning och marknadsföring.

Fler inlägg

Bokformat – vilket format passar ditt projekt?

När du väljer bokformat är det viktigt att du tar hänsyn till vad det är för en slags bok och vad den ska användas till. Denna till synes tekniska detalj påverkar läsupplevelsen, bokens estetik, tryckkostnaderna, och till och med läsarnas förväntningar beroende på litterärt genre.

Som egenutgivare är man projektledare över sitt eget bokprojekt. Man bör tänka på om det ska vara en bok med mjuka pärmar eller hårda pärmar. Vilket bokformat och hur många sidor boken ska ha, vilken papperssort och bindning man vill ha etc. Det är en del att ta tänka på och för att hjälpa dig på vägen ger vi dig mer information om olika format och vad man bör tänka på.

Bokformat på böcker som ges ut av förlag

Varje förlag är fritt att välja bokformat på sina böcker. Det finns dock vissa likheter mellan olika litterära genrer. Här presenterar vi några av dessa format. Det kan hjälpa dig att välja rätt format. Om du vill använda en annan bok i din bokhylla som referens behöver du bara mäta dess mått.

• Pocketbok: cirka 11 x 18 cm.
• Häftad bok eller även kallad mjukband: 13 x 20 cm, 14 x 22 cm eller 14,8 x 21 cm (A5).
• Barnbok: A4, kvadratiskt format, liggande format
• Serietidning: cirka 24 x 32 cm.

De 10 bokformat som erbjuds hos BoD

BoD erbjuder många olika utformningsmöjligheter för din bok. Du kan välja mellan tio olika bokformat. För att göra valet enklare informerar vi om vilka boktyper som passar till vilka format.

• 12,0 cm x 19,0 cm är idealt för en liten pocketbok och romaner.
• 13,5 cm x 21,5 cm är ett klassiskt format för en pocketbok, såsom romaner och skönlitteratur.
• 14,8 cm x 21,0 cm: idealt för en klassisk fackbok (storlek A5).
• 15,5 cm x 22,0 cm: optimalt för en barn- eller ungdomsbok, fackböcker, rådgivningsböcker eller facklitteratur.
• 17,0 cm x 17,0 cm: ett litet fyrkantigt format för originella fotoböcker, barnböcker, bildböcker eller konstböcker..
• 21,0 cm x 15,0 cm: optimalt för böcker med breda bilder såsom broschyrer, tidskrifter eller bröllopsalbum.
• 17,0 cm x 22,0 cm: idealt för kokböcker och fackböcker.
• 19,0 cm x 27,0 cm: perfekt för bildböcker, fotoböcker eller konstböcker.
• 21,0 cm x 21,0 cm: ett stort fyrkantigt format för originella fotoböcker eller diktsamlingar.
• 21,0 cm x 29,7 cm: perfekt för bildböcker i storformat (storlek A4) eller för mer omfattande böcker som fackböcker, uppslagsverk eller årsredovisningar.

Om du bestämt dig för en inbunden bok med skyddsomslag kan du välja alla storlekar upp till måtten 17,0 cm x 22,0 cm. Vill du trycka ett häfte (sidantalet 4–48) kan du välja mellan storlekarna A4 och A5.

Om du skapar inlagan, dvs boken sidor, i Word kan du ladda ner våra gratis Word-formatmallar. De finns i 4 olika modeller och varje modell har 10 olika format att välja bland.

Vill du har lite mer tips på hur du bör skapa din bok på bästa sätt, ger vi mer tips här:

–Binda bok med BoD

–Våra olika bokutformningar

–Passande papper för varje bok

–Bokbindning – hur fungerar det och vilken typ av bindning ska du välja?

Författare

Linda Reumann

Hon har jobbat på BoD sedan hösten 2016. Hon är ansvarig för marknadsföringen, sociala medier och arrangerar bland annat olika evenemang hos BoD. På bloggen delar hon tips och råd kring bokutgivning och marknadsföring.

Fler inlägg

Som egenutgivare är det viktigt att marknadsföra sig själv genom att höras och synas så mycket som möjligt. Förutom att vara aktiv på sociala medier så borde man utöka sina aktiviteter genom att medverka på event, ställa ut sina böcker till försäljning, boksigneringar och mycket mer.

På litterära event befinner sig ofta bokbloggare, press och media som vill skriva artiklar och recensioner om din bok. Ju mer uppmärksamhet du får ju mer ökar din försäljning, i och med att din läsarskara ökar. Målet borde vara att nå ut till så många som möjligt inom just din målgrupp.

Vi har ställt samman en lista, där du kan välja ut de festivaler, event och mässor som skulle kunna vara intressanta för dig.

Bokmässor och litteraturevent 2026

Januari

15-18.01: Skrivretreat (Sverigeförfattarna)
Skrivretreat på Hotell Furusund i Roslagen och den 28 november äger AW rum på Perini Stockholms Central. Sverigeförfattarna ett nätverk av författare som samarbetar i olika event som t.ex. signeringar, kurser och föredrag. 

30.01: Bok- och Poddfestivalen (Norrköping)
Ett tomrum på Östergötlands mässmarknad fylls med denna festival. Man får möta utställare, författare, poddare med mera, men också får möjlighet att njuta av författarsamtal, föreläsningar och livepoddar.

30-31.01: SmåLit (Jönköping)
Smålands litteraturfestival, SmåLit, startades 2016 av Jönköpings-Posten, Jönköpings kommun och Region Jönköpings län. Syftet var att skapa en litterär mötesplats och att öka intresset för litteratur och läsning. BoD var med på Bokmässan.

Februari

21.02: Bosnisk-Hercegovinska Bokmässan (Göteborg)
Bokmässan äger rum i Gamlestadens medborgarhus, Brahegatan 11 A i Göteborg och bjuder på ett omfattande scenprogram med ett flertal författare.

16-22.02: Seriefest i väst (Göteborg)
Göteborg seriefestival är Seriefrämjandets festival för tecknade serier i Göteborg. Festivalen bjuder på utställningar, scenprogram och workshops för barn och vuxna, med särskilt fokus på unga.

Mars

07-08.03: Berättarkraft , Litteratur- och berättarfestival (Blekinge)
Berättarkraft är en litteratur- och berättarfestival där samtal föds spontant mellan scenframträdanden, och där kreativiteten flödar i historiska industrilokaler och moderna kulturrum.

12–14.03: Littfest (Umeå)
Littfest är Sveriges största litteraturfestival med cirka 20 000 seminariebesök och över 150 inbjudna medverkande under tre intensiva festivaldagar.

14–15.03: Stockholms Bokmässa
På Antikvariska Bokmässan i Stockholm deltar antikvariat från hela Norden. Stockholms Bokmässa äger rum i Konstakademiens vackra lokaler.

14-15.03: SCIFIWORLD (Jönköping)
Spännande gäster och massor av roliga utställare och aktiviteter väntar!

18–21.03: Uppsala Internationella Litteraturfestival
Det övergripande målet är att lyfta fram verk av hög konstnärlig kvalitet och att värna om det fria ordet som en grundpelare för vår demokrati

18.03: Tidningen vi:s litteraturbåt
Tidningen vi anordnar båtresa från Sthlm till Helsingfors tur och retur. Du tar del av spännande författarintervjuer och föredrag, äter gott, umgås och samtalar.

20–22 mars: Världspoesidagen (Malmö/Lund)
Den 21 mars infaller Världspoesidagen, en hyllningsdag till poesikonsten som instiftades av Unesco 1999. Den firas med en poesifest utspridd på en handfull olika scener i Malmö och Lund. 

21.03: Fantasymässa (Örebro)
Fantasymässan i Örebro är en blandning av bokmässa och festival för allt som kan vara magiskt: fantasy, skräck, sci-fi, rollspel, brädspel, konst mm.

21–22.03 Krimimessen (Horsens, Danmark)
Möt författare, förlag, bokhandlare och andra deckar-intresserade i ”Fængslet” i Horsens.

28.03: Skånska deckarmässan (Lund)
Skånska Deckarmässan arrangeras och erbjuder 36 skånska deckarförfattare/ författarpar, scensamtal, bokförsäljning och signering, tipspromenad m.m..

28.03: Bohusläns bokmässa (Stenungsund)
Ett 80-tal författare deltar med sina böcker och författarsamtal på kulturhuset Fregatten, där man kan lära känna några av författarna, lyssna på spännande samtal och få böcker signerade!

April

19–24.04: Litteralund (Lund)
Litteralund är Sveriges största festival för barn- och ungdomslitteratur och en del av kulturverksamhet i Lunds kommun.

11.04: Stockholms Litteraturmässa
Ett 30-tal skönlitterära förlag är med på bokutställningen i hörsalen på Kulturhuset. Under dagen pågår ett härligt program med många författarsamtal.

17-18.04: Crime Festival (Kungsängen)
STHLM Crime Festival är Sveriges nya mötesplats för alla som älskar kriminalromaner, true crime och spänning. Här samlas författare, experter, läsare och branschfolk för att tillsammans utforska allt från klassiska deckare till verklighetens brott.

25-26.04: SCIFI WORLD (Malmö)
Spännande gäster och massor av roliga utställare och aktiviteter väntar på Slagthuset i Malmö.

Maj

08-09.05: Angereds Bokmässa (Göteborg)
Angereds Bokmässa riktar strålkastarljuset bort från stadskärnan och mot skrivande personer i Angered och andra förorter.  Förutom bokbord tar du på bokmässan i Angered även del av samtal, läsningar, sagovandring och workshops.

09.05: Hälsinglands bokmässa (Bollnäs)
Hälsinglands bokmässa är en årligt återkommande mässa med fokus på regionalt författarskap, litteratur och kultur. På bokmässan lyfter vi de litterära rösterna från både Hälsingland och Gästrikland.

16–17.05: Stockholms internationella seriefestival (Stockholm)
Eventet bjuder på scensamtal, seminarier, utställningar, filmvisningar, en seriemarknad och workshops i Kulturhuset Stadsteatern.

23–24.05: Rinkeby bokfestival (Rinkeby)
En samlingsplats för alla som älskar böcker med intressanta rösterna, från internationella bestsellerförfattare till debutanter. 

30-31.05 Comic Con (Kista)
Sveriges största mötesplats för alla som älskar populärkultur! Här samlas fans av film, serier, spel och cosplay för att uppleva kreativa världar tillsammans. 

Juni

13.06 Stockholm Writers Festival (Stockholm)
Detta evenemang hålls på Historiska museet (Swedish History Museum) i Stockholm. Det är en festival för författare och skrivintresserade.

Juli

24.07: Ölitt festival (Öland)
Ölitt litteraturfestival äger rum på Ölands Museum Himmelsberga med författarframträdanden och kringaktiviteter. Temat blir ”Öland i litteraturen”

24-25.07: Ådalens litteraturfestival (Sandslån)
Poeten och låtskrivaren Mattias Alkberg, succéförfattaren och juristen Malin Persson Giolito och Finlandia-pristagaren Sirpa Kähkönen gästar Ådalen.

V. 27–28: Kristianstads bokfestival (Kristianstad)
Författare, förlag, föreningar och privata samlare kommer till stan för att träffa publiken, berätta om sig själva, sitt skrivande samt diskutera aktuella frågor under seminarierna.

Augusti

31-01.08: Litteraturfestivalen på Mårbacka (Sunne)
Dagens författare, poeter, forskare och framför allt nya läsare och besökare bjuds in till samtal kring litteraturen och livet.

13–15.08: Bokdagar i Dalsland (Åmål)
En festival där författare och läsare samlas för att dela med sig av det bästa inom bokbranschen.

22-23.08: Släktforskardagarna (Borås)
Två dagar med intressanta föreläsare och utställare för dig som är intresserad av släktforskning, släktföreningar och hembygdsföreningar

29.08: Feelgood festivalen (Sigtuna)
En maxad heldag med över trettio medverkande författare, både internationella och svenska stjärnor!

September

24-27.09: Bokmässan i Göteborg (Göteborg)
Årets största litterära evenemang äger rum. Tema Folkbildning och Tema Spel breder ut sig över mässgolvet 2026

Oktober

Bokmässan Dalarna (Falun)
Bokmässa på Dalarnas Museum i centrala Falun. Här kan du mingla runt bland förlag och författare, lyssna på författaruppläsningar samt föreläsare. (Datum obekant)

Vimmerby berättar (Vimmerby)
En litteraturfestival med författarsamtal, workshops, dans, poesiscen och småländsk atmosfär. (Datum obekant.)

LittFORS (Vindelälven)
Vindelälvens litteraturfestival är en festival som sträcker sig från fjäll till kust, inom biosfärområdet Vindelälven-Juhttátahkka. Den startar i Ammarnäs och avslutas med festivalhelg i Vindeln.(Datum obekant)

Västerås Litteraturfestival (Västerås)
En festival med det litterära samtalet i fokus. Samtal, utställare, författarsamtal, seminarium, författarscen och litterära godbitar för alla åldrar. (Datum obekant)

Bok & Bild (Luleå)
Konst- och litteraturfest som startade 1994. (Datum obekant)

23–25.10: Fantastika (Sickla-Stockholm)
En science fiction-kongressen med föredrag av författare (inte minst hedersgäster), prisutdelningar, paneldiskussioner, filmvisningar av professionella men kanske sällsynta filmer eller amatörfilm, bokauktioner och socialt umgänge.

Gotlands Bokmässa (Gotland)
Almedalsbiblioteket/biblioteken på Gotland arrangerar bokmässan i samverkan med lokala aktörer. (Datum obekant)

November

Värmlands bokfestival (Karlstad)
Bokfestivalen äger rum på Nöjesfabriken. Ett späckat scenprogram som erbjuder alltifrån författarintervjuer och panelsamtal till scenkonst och Fantasy.(Datum obekant)

Litteraturens lördag (Örebro)
Länets största bokevenemang arrangeras i Medborgarhuset på Söder. Det blir en mönstring av länets kända författare – och några debutanter – vid sidan av rikskända författare på fem olika scener. (Datum obekant)

Gävlit (Gävle)
Gävle litteraturfestivals huvudarrangör är Gävle bibliotek i nära samarbete med Gefle Dagblad, Gävle Teater och Folkteatern Gävleborg. (Datum obekant)

Torslanda Bokmässa (Göteborg)
Ett 40-tal författare som gärna berättar om sitt skrivande och signerar sina böcker.(Datum obekant)

15.11: Skärgårdens bokmässa (Donsö-Västkusten)
Skärgårdens Bokmässa är ett årligt återkommande evenemang för bokälskare på öarna.(Datum obekant)

10–12.11: Svenska Deckarfestivalen (Sundsvall)
Föreningen har till ändamål att stödja och utveckla intresset för kriminallitteraturen och deckargenren i stort.

December

Bokmässan i Lund
Bokmässan i Lund arrangeras av föreningen Litteraturrundan och ingår i Litteraturdagarna som ett återkommande årligt arrangemang med stöd av Lunds kultur- och fritidsförvaltningen.(Datum obekant)

TellUs, Bok- & berättarmässa (Linköping)
En bokmässa som är nyfiken på nya format och olika typer av medier där berättelser förekommer. (Datum obekant)

5-6.12: Nördarnas Julmarknad (Stockholm)
En unik julmarknad med lite smått och gott.

TIPS!

På Författarcentrum, Göteborgs Litteraturhus och Akademibokhandeln lönar det sig att gå in och titta lite då och då. De anordnar olika aktiviteter inom bokbranschen.

Det händer säkert fler event under året och vi komplettera gärna listan om du tycker något fattas. Skriv gärna en kommentar nedanför i rutan.

Författare

Linda Reumann

Hon har jobbat på BoD sedan hösten 2016. Hon är ansvarig för marknadsföringen, sociala medier och arrangerar bland annat olika evenemang hos BoD. På bloggen delar hon tips och råd kring bokutgivning och marknadsföring.

Fler inlägg

Definiera målgruppen för din bokidé

Först och främst hjälper det dig om du vet exakt för vem du skriver – det är grunden för alla följande metoder som vi strax går igenom steg för steg. För när du känner din målgrupp kan du vid varje ny idé kontrollera hur väl idéerna för din bok och din målgrupp passar ihop. Fråga dig alltså vad som utmärker målgruppen och skriv ner svaren i en lista eller en mindmap. Följande frågor kan hjälpa dig med detta:

• Hur gammal är din målgrupp?
• Var och hur lever den?
• Vilka rädslor och har din målgrupp och vad längtar de efter?
• Vilka värderingar står din målgrupp för?
• Vad vill din målgrupp läsa? Vad inspirerar den, vad intresserar den, vad hjälper den att utvecklas?

Skapa utifrån dina svar en tydlig bild av de människor du vill skriva en bok för – då kan du börja söka efter en konkret idé till din bok och följa den vidare.

Följande tio metoder kan hjälpa dig med detta:

1. Låt människor inspirera dig

Som man så fint säger: ”De bästa historierna skrivs av livet självt.” I bästa fall skriver du en ännu bättre berättelse – men du kan ändå använda det verkliga livet som utgångspunkt. Så observera människorna i din omgivning och i deras vardag. Vad läser de, vad pratar de om, vad kämpar de med, vad driver dem?

Du kan helt enkelt sätta dig på ett café eller på en parkbänk och suga in intrycken; också utbytet med människor i din närhet hjälper dig. I varje vardagligt samtal kan idén till din nästa bok finnas – så håll ögon och öron öppna, och ha alltid en penna eller anteckningsfunktionen på mobilen redo.

2. Testa brainstorming

Du har så många tankar och idéer i huvudet. När du släpper ut dem kan en fantastisk bokidé växa fram. Öppna alltså ett tomt dokument på datorn eller ta klassiskt ett stort papper och en penna. Skriv sedan ner allt som kommer upp i ditt sinne. De första två–tre orden kan kanske ta lite tid, men därefter brukar det ofta flöda av sig självt.

Försök att inte värdera resultaten ännu, utan skriv bara ner dem. När det inte kommer något mer kan du (gärna efter en kort paus) titta på det du skrivit: Vilka teman dyker upp? Vilka mönster kan du upptäcka? Ofta är det enskilda ord som får mening i kombination – eller så blir du själv förvånad över vilket ord som särskilt drar till sig din uppmärksamhet. Låt det sjunka in en stund, och i kombination med andra metoder kan den vilda ordmixen kanske bli ett helt koncept.

3. Använd din erfarenhet

Många böcker är så framgångsrika därför att de verkligen går på djupet och förmedlar äkta känslor och upplevelser – något som fungerar särskilt bra när författaren själv har upplevt det som beskrivs. Även om det förstås inte är ett krav för en bra bokidé att du skriver om dina egna erfarenheter, kan det vara en värdefull inspirationskälla. Fundera över vad som har präglat dig i livet, vad andra ofta frågar dig om, eller vad du skulle kunna prata om i timmar. Kanske blir du överraskad över vilka bra bokidéer som döljer sig där.

4. En blick tillbaka i historien

Det behöver inte nödvändigtvis bli en historisk roman bara för att du tar en titt på historiska händelser – även om det kanske också skulle kunna vara en bra idé för dig. Hur som helst kan det vara värt att titta på historiska dokumentärer, läsa böcker eller besöka utställningar om historiska ämnen. Här får du garanterat veta saker eller höra om människoöden som du inte kände till och som fascinerar dig. Om du är öppen för det kan en lysande idé till din bok vänta på dig här.

5. Kolla in bokmarknaden

Om du själv inte vet vad du ska skriva om, ta då reda på vad andra skriver om. Det handlar inte om att kopiera andra författare – men genom att titta i aktuella förlagsprogram eller på bästsäljarlistor kan du ta reda på vad som är populärt just nu. Vilka teman och genrer går bra? Vilka av dessa böcker passar din målgrupp (se ovan), och vilken aspekt skulle du kunna utveckla vidare för att erbjuda ett mervärde med din nya bok?

6. Utveckla sidoberättelser

Idén till din bok kan faktiskt också finnas i en annan bok. Har du läst en berättelse där en birollsfigur särskilt fascinerade dig? Ofta finns det stor potential här för din egen bok. Även om målet inte är att ta över figuren i detalj kan du låta dig inspireras av den och skapa en helt egen stor berättelse kring den.

Detta fungerar förstås inte bara med biroller i böcker, utan även i filmer eller serier.

7. Låt dig inspireras av bokomslag

Bläddra i bokhandlar eller nätbokhandlar och upptäck vilka omslag som fångar dig. Det finns faktiskt författare som har fått idén till sin nya bok just på det här sättet. Om du låter bli att titta på den egentliga titeln och bara låter figurerna, formerna eller illustrationerna påverka dig, kan idén till en helt annan bok växa fram inom dig. Testa själv och se vad som händer!

8. Följ aktuella trender

Vilka ämnen är just nu aktuella i medierna? Vad upptar samhället, vilka hashtaggar är populära på sociala medier? Om du följer upp dessa frågor får du en känsla för aktuella trender och kan använda dem när du utvecklar din bokidé. Särskilt om du är snabb med att publicera en bok om ett aktuellt ämne (något som är möjligt med egenutgivning) kan du dra nytta av tidsandan och det offentliga intresse som följer med den.

9. Kombinera populära serier

Ytterligare en kreativ teknik för din bokidé: Välj tre serier som just nu är populära på en valfri streamingplattform, skriv ner de viktigaste punkterna i handlingen – och kombinera dem sedan. Det kan hända att resultatet blir en helt absurd blandning av teman (vilket i sig kan sätta fart på fantasin), men i bästa fall blir kombinationen logisk och kan fungera som grunden till din egen bokidé.

10. Låt AI hjälpa dig

Kreativitet och artificiell intelligens – passar det ihop? Absolut! Du kan använda verktyg som ChatGPT för att sätta fart på din egen kreativitet och vidareutveckla enskilda idéer. Ett exempel: Har du skrivit ner några ämnen som intresserar dig under din brainstorming? Plocka ut ett och fråga AI till exempel: ”Hur skulle en young-adult-roman på temat klimataktivism kunna vara uppbyggd?” Inom några sekunder får du en första, utförligt utvecklad idé presenterad.

Kanske finns det något där som hjälper dig vidare. Om inte kan du fråga: ”Vilken alternativ idé för en roman på detta tema finns det?” Ge dig hän, testa olika frågeställningar och ta reda på vilken av dem som kan fungera som utgångspunkt för din nya bok.

Bokidé hittad – vad är nästa steg?

Har du hittat en idé till din bok med hjälp av någon av dessa metoder? Fantastiskt! Då handlar det nu om att utveckla ett bokkoncept baserat på den. Du får låta idén växa till en hel berättelse. Även här finns det olika sätt att gå vidare:

-Utbyt tankar:

Fråga andra författare eller potentiella läsare vad idén väcker hos dem, vilka frågor eller tankar de får. Skriv ner deras feedback och använd den som inspirationskälla. Och var inte rädd för att någon ska stjäla idén. Ingen kan skriva exakt den bok du har i ditt huvud, inte ens om grundidén är densamma.

-Skapa ett Pinterest‑board:

Ett visuellt socialt medium för att utveckla din text? Det låter kanske motsägelsefullt — men det kan fungera. Fördjupa dig i olika begrepp och sökresultat kring din bokidé och samla allt på en anslagstavla. På så sätt kan din idé växa och utvecklas vidare (i bildlig form).

-Skapa en mindmap:

En mindmap är som en karta över information, idéer och tankar. Det finns olika (online)verktyg för detta, men du kan också använda ett stort ark papper. Där sorterar du alla idéer och figurer du har i huvudet, skapar samband och låter berättelsen ta form. På så sätt får du snart en tydlig bild av din bok och kan börja skriva den.

Det som är viktigt med alla dessa metoder och tips är följande: Du kan förstås inte prova alla samtidigt – och det behöver du inte heller. Kanske märkte du redan medan du läste vilka som tilltalar dig personligen och vilka som inte alls känns rätt. Plocka då ut den metod som kan stötta just dig.

Det går också att kombinera olika strategier: Till exempel kan du vidareutveckla en birolls historia och samtidigt väva in dina egna erfarenheter. Det kan också hända att du testar en metod – till exempel att titta på massor av bokomslag – men att ingen egen idé dyker upp som verkligen entusiasmerar dig. Då är det kanske bättre för dig att istället satsa på ett brainstorming‑pass eller låta ett KI‑verktyg hjälpa dig den här gången.

Som du ser finns det många vägar och knep för att få kreativiteten att komma igång och hitta idén till din nya bok. Vi önskar dig massor av inspiration och riktigt mycket glädje på vägen!

Författare

Linda Reumann

Hon har jobbat på BoD sedan hösten 2016. Hon är ansvarig för marknadsföringen, sociala medier och arrangerar bland annat olika evenemang hos BoD. På bloggen delar hon tips och råd kring bokutgivning och marknadsföring.

Fler inlägg